Vad är Ålderism?

Alla känner vi någon som utsatts för ålderism och med största statistiska sannolikhet, kommer vi alla någon gång att utsättas för den diskriminering som ålderism medför. Trots detta är ålderism ett begrepp få förstår innebörden av och ett ämne vars status är relativt låg i samhällsdebatten. Trots att ålderism är ett universellt problem talas det sällan om det, men vad är egentligen ålderism och varför bör vi prata mer om det?

Man skulle kunna säga att ÅLDERISM  betyder stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder. Men i vårt projekt – Attityd 65 Plus – begränsar vi oss till diskriminering som berör personer 65+.  Många känner inte till begreppet ålderism och har aldrig hört uttrycket, även om det känns som om begreppet håller på att bli mer känt – det ”bubblar”.

Många i 40- och 50-tals generationen har varit pensionärer ett tag och har börjat inse, särskilt i samband med coronapandemin, att det inte är så kul att bli sedd som en andra rangens medborgare.

Vad menas med ålderism?

Begreppet ålderism introducerades på engelska (ageism) i slutet av 1960-talet av den amerikanske psykiatrikern och gerontologen Robert Butler. Enligt WHO (World Health Organisation) är ålderism ett samlingsord för fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer riktade mot personer på grund av deras ålder. Det kan alltså förklaras som åldersbaserad diskriminering.

Det är i regel äldre personer som utsätts, men det kan även drabba unga och brukar då benämnas som “omvänd ålderism”. Det är en systematisk form av förtryck som alla kan falla offer för, till skillnad från andra former av orättvisa som till exempel rasism, sexism eller funkofobi. I den här artikeln kommer vi att titta på olika typer av och exempel på ålderism och dess påverkan på de utsattas hälsa.

Vad är skillnaden på ålderism och åldersdiskriminering?

Det är skillnad på åldersdiskriminering och ålderism. Åldersdiskriminering är förbjudet i lagen, medan ålderism betyder förutfattade meningar mot personer på grund av deras ålder.

Det är inte lätt att skilja de två åt då de går hand i hand med varandra, men det är nästan alltid ålderismens fördomar som ger upphov till åldersdiskriminering mot äldre personer. Alltså går det att säga att det är ålderism som skapar åldersdiskriminering.

Olika typer av ålderism

För att kunna sätta sig in i vad ålderism är och hur den gestaltar sig i samhället, är det viktigt att kunna känna igen de olika typerna. Det finns många sätt att definiera ålderism på, men de brukar delas in i tre breda kategorier:

Ålderism kan också variera beroende på situation. Till exempel innebär fientlig ålderism att någon har öppet negativa föreställningar om ålder, som att tonåringar är våldsamma och farliga eller att äldre människor är trötta och tråkiga.

Motsatsen till fientlig ålderism kallas välvillig ålderism, vilket betyder att någon har välvilliga men nedlåtande fördomar om människor baserat på deras ålder, till exempel att äldre människor inte kan vara självständiga och kräver vägledning i vardagen.

En viktig aspekt att ha i åtanke när man definierar ålderism, är om utövarna är medvetna om sina handlingar eller inte. Om de är det, kallas detta explicit ålderism och om de inte är medvetna om det, kallas det för implicit ålderism. Ett exempel på implicit ålderism är om en läkare behandlar äldre och yngre patienter olika, men gör detta oavsiktligt.

Exempel på ålderism i vardagslivet

Några exempel på ålderism på arbetsplatsen och i samhället (institutionell ålderism)är:

• Man vägrar att anställa personer över en viss ålder
• Man frågar efter en persons ålder på en anställningsintervju, trots att det inte är relevant för arbetet
• Man skapar eller upprätthåller policys som orättvist gynnar en åldersgrupp framför en annan
• Man ser äldre människor som okunniga, mindre produktiva eller mindre anpassningsbara
• Man ser yngre människor som okvalificerade, oansvariga eller opålitliga
• Man beviljar inte äldre personer lån, trots bevis på stabil inkomst och återbetalningsmöjlighet
• Mobbning eller trakasserier

Några exempel på ålderism som förekommer i personliga relationer (interpersonell ålderism) inkluderar:

• Man behandlar familjemedlemmar som om de är osynliga, ointelligenta eller oviktiga baserat på deras ålder
• Man drar ålderistiska skämt som antyder att någon är mindre värd eller värd mindre respekt, baserat på deras ålder
• Man gör kränkande generaliseringar om en specifik generation, t.ex. att 40-talister är…
• Man bortser från någons oro eller önskemål på grund av deras ålder
• Man drar nytta av någons ålder för personlig vinning, till exempel för att tjäna pengar
• Man använder någons ålder som motivering för att tillintetgöra, lura eller kontrollera dem.

Några exempel på ålderism där den drabbade själv utsätter sig för ålderism (internaliserad ålderism) är:

• Man vågar inte byta karriär eller satsa på personliga mål och drömmar
• Man avstår från att prova på nya aktiviteter som är marknadsförda mot yngre personer.
• Man baserar sin klädsel på vad som är lämpligt för ens ålder och inte på vad man själv gillar.
• Man avstår från att umgås med yngre personer
• Man isolerar sig från allmänheten, i tro om att man inte passar in
• Man tar avstånd från folk i sin egen åldersgrupp eftersom man inte vill associeras med dem.

Läs mer om ålderism i arbetslivet

Vilka konsekvenser kan ålderism få?

Ålderismen har omfattande konsekvenser för de drabbade. Linköpings universitet har varit med och tagit fram en studie som visar vad ålderism gör med äldre människor, deras självkänsla och livskvalite. Studien visar att ålderismens påverkan är så allvarlig för den drabbade att det kan leda till försämrad fysisk hälsa och omfattande psykisk ohälsa.

Hos personer över 50 som blivit utsatta för särbehandling och ålderism, fanns det en klar överrepresentation av hjärt- och kärlsjukdomar, depression och självmordstankar, i jämförelse till personer i samma åldersgrupp som inte upplevt sig utsatta för ålderism.

Harvard doktoranden Becca Levy behandlar i sin bok “Breaking the Age Code: How Your Beliefs About Aging Determine How Long & Well You Live” ålderismens påverkan på äldres självkänsla och psykiska mående. Hon menar på att ålderismens fördomar på riktigt förkortar amerikaners liv, men också att det är relativt enkelt att motarbeta ålderismen.

Statistik

Det finns en mängd statistik som visar på konsekvenserna av ålderism hos de utsatta. Amerikansk data från år 2020s nationella undersökning om hälsosamt åldrande visade att 82 % av äldre amerikaner uppgav att de regelbundet upplevde ålderism. Undersökningen visade bland annat att:

● 45 % upplevde interpersonell ålderism

● 36% hade internaliserad ålderism

● 65 % upplevde ålderistiska meddelanden från sociala medier

Vad kan man göra för att motverka ålderism?

WHO menar att det finns tre sätt att bekämpa ålderism och dessa tre handlar om att utbilda allmänheten, att samarbeta mellan åldersgrupper för långvarig förändring och att lagstifta mot diskriminering.

Lösningarna omfattar:

• Utbildning för att motverka fördomar och stereotyper och öka medvetenheten om konsekvenserna av ålderism och att ålderism ska erkännas som en diskrimineringsform.
• Insatser som skapar samarbete och empati mellan åldersgrupper
• Lag- och policyförändringar vilka ska minska ojämlikhet och diskriminering.

Detta kräver engagemang från regeringar och institutioner, eftersom de har de största möjligheterna att snabbt skapa förändring förändring i samhället. 

På individnivå kan man själv bidra genom att utbilda sig i ämnet och aktivt arbeta med sina fördomar. WHO kallar detta för “Allyship”, alltså att man ska vara en allierad. Detta innebär att man bör ägna personlig tid och energi till att vidta åtgärder mot ålderism, bland annat genom att:

• Bli medveten om ålderism: Reflektera över hur ålderism formar ens egna tankar, känslor och livserfarenheter.
  
• Lära sig om ålderism: Lära sig hur ålderism påverkar andra genom att lyssna på utsattas erfarenheter, läsa böcker och forska.
  
• Utveckla färdigheter: Lära sig om och öva på att främja sina färdigheter, som att veta när du ska stå upp för en medmänniska och när du ska ta ett steg tillbaka, så att man inte råkar utsätta den drabbade för välvillig ålderism.
  
• Att vidta åtgärder: Man ska omsätta denna kunskap i praktiken. Man ska utmana ålderistiska skämt och tala ut mot åldersdiskriminering, i den mån man kan. Kom ihåg att det inte handlar om att rädda enskilda människor, utan att stötta dem i situationer där de kämpar för att bli hörda.
  

Eftersom vi alla åldras är ålderism en form av orättvisa som kommer att påverka oss alla och det är därför som ålderismens utrotande ligger i allas bästa intresse. Utbildning, förståelse, samarbete mellan åldersgrupper och policyförändringar är nödvändiga åtgärder för att kunna åstadkomma varaktig förändring.