MODUL 4
Så motverkar du ålderism
Hittills har vi lärt oss om vad ålderism är, vilka konsekvenser den kan få och hur vi kan upptäcka ålderism i samhället och i vår vardag. I denna sista modul tar vi med oss det vi lärt och fokuserar på hur vi kan motverka ålderism, både på ett personligt plan och i större sammanhang som arbetslivet och samhället i stort.
Det går att motverka ålderism
Att motverka ålderism kräver insatser på flera nivåer i samhället. Genom att förstå hur vi kan agera inom arbetslivet och på ett bredare samhällsplan, kan vi bidra till att minska och till slut eliminera ålderism. Nedan finns exempel på hur ålderism kan motverkas på samhällsnivå och i arbetslivet.
MOTVERKA PÅ SAMHÄLLSNIVÅ
Förändring på samhällsnivå kräver engagemang i politiska processer och offentliga diskussioner.
Exempel
- Stöd organisationer och politiker som aktivt arbetar för att motverka ålderism genom lagstiftning, som antidiskrimineringslagar.
- Deltag i eller organisera offentliga forum och seminarier om åldrande och ålderism för att öka medvetenheten och kunskapen bland allmänheten.
- Engagera dig i eller starta insatser som syftar till att förändra negativa stereotyper om äldre.
MOTVERKA I ARBETSLIVET
Arbetsplatser spelar en nyckelroll i att forma våra uppfattningar om åldrande och arbetskraftens värde. På arbetsplatser kan man arbeta för policies och kulturer som främjar åldersmångfald och inkludering. Detta kan inkludera allt från rekryteringsprocesser till utvecklingsmöjligheter som är rättvisa och tillgängliga för alla åldrar.
Exempel
- Initiera en workshop om ålderism och dess effekter i din organisation för att öka medvetenheten.
- Utveckla ett omvänt mentorskapsprogram där äldre och yngre medarbetare kan lära av varandra. Detta främjar ömsesidig respekt och lärande.
- Se till att rekryteringsmaterial är fritt från ålderistiskt språk och att intervjufrågor är utformade för att vara inkluderande för sökande i alla åldrar.
Motverka ålderism i ditt liv
Att motverka ålderism börjar med oss själva, och det finns mycket du själv kan göra för att motverka ålderism i ditt liv. I den här delen får du fakta, tips om hur du kan agera mot ålderism samt reflektionsfrågor som har potential att påverka ditt mående och din livskvalitet i positiv riktning.
Det här kommer du få i den här delen:
Du kommer att få kunskap om Världshälsoorganisationens tre tips om hur du som individ kan motverka ålderism genom att:
- Öka medvetenheten om dina egna attityder och fördomar
- Utbilda dig själv och andra om ålderism
- Skapa möten över generationsgränser
Du kommer också att få input och stöd att reflektera kring hur du kan:
- Vara snällare mot dig själv
- Öka din självmedkänsla
- Öka din självkänsla och ditt självförtroende
- Bli bättre på att ta dina behov på allvar
- Öva upp din förmåga att sätta gränser
- Fortsätta våga prova saker och lära nytt
- Våga vara nyfiken och fråga
Öka medvetenheten om dina egna attityder och fördomar
Om du har fördomar om äldre och åldrande kan det ha en negativ påverkan på ditt mående och även dina relationer. Genom att bli mer medveten om vilka fördomar och attityder du har kan du aktivt påverka negativa tankemönster och förväntningar och därmed förbättra din och andras livskvalitet. Vi börjar med att förtydliga vad en fördom respektive attityd är.
En fördom är en förutfattad mening om något, i det här fallet äldre människor och åldrande som inte är baserad på fakta. En fördom kan vara positiv eller negativ. Fördomar formas bland annat av sociala normer, och de är ofta grundade i övergeneraliseringar och felaktiga antaganden.
En attityd är en inlärd tendens att reagera på ett visst sätt kopplat till till exempel en grupp eller ett fenomen, som i det här fallet äldre och åldrande. Attityder är baserade på individers värderingar, övertygelse, erfarenheter och sociala influenser.
Så här kan du göra för att förändra
Reflektera över vilka fördomar och attityder du har om äldre människor och åldrande. Nedan finns frågor som kan hjälpa dig att reflektera.
- Vilka är dina första tankar eller antaganden när du tänker på äldre människor, eller åldrande?
- Vilka generaliseringar har du hört om seniorer, respektive åldrande?
- Kan du komma på några situationer där du tänker negativt om dig själv, eller behandlar dig själv på ett dåligt sätt, på grund av fördomar eller attityder som har med ålder att göra?
Utbilda dig själv och andra om ålderism
Ju mer du kan om ålderism desto lättare att identifiera om du eller någon annan blir utsatt, och att påtala eller sätta gränser för diskriminerande behandling. Genom att du för vidare din kunskap bidrar du till ökad medvetenhet om ålderism, och förhoppningsvis minskad risk att människor agerar ålderistiskt.
Förutom att göra den här utbildningen kan du söka om ålderism på internet för att hitta till exempel artiklar, forskning och forum som tar upp ämnet. Du kan också prata med familj, vänner eller till exempel medlemmar i din pensionärsförening om ålderism. De kan ha kunskap att dela med sig av eller egna personliga erfarenheter. Att reflektera tillsammans med andra är ett sätt att utbilda sig eftersom det kan bredda din förståelse för ämnet.
Utbilda andra
Om du delar med dig av det du lärt dig bidrar du till att öka medvetenheten om ålderism i samhället. Din kunskap kan stärka individer så att de börjar agera aktivt för att motverka ålderism i sina egna eller andras liv. De viktigaste personerna att utbilda i ditt liv är kanske de som står dig närmast, till exempel barn, barnbarn, vänner, och andra seniorer. Kanske vill du också lyfta frågan i något annat forum du är med i, till exempel en förening.
Det kan också vara viktigt att lära ut det du vet till exempelvis din husläkare. Många seniorer vittnar om att de känner sig ålderistiskt behandlade i vården. Om du på ett vänligt men tydligt sätt upplyser din läkare om vad ålderism är, och ger konkreta önskemål om hur du vill bli bemött ökar sannolikheten att dina vårdbesök känns trevligare och framför allt gagnar din hälsa på bästa sätt. Dessutom kommer läkaren förhoppningsvis ta med sig sin nya kunskap i kontakterna med andra patienter.
Reflektion
- Vilka personer i ditt liv vill du utbilda när det gäller ålderism?
- Tror du att de är öppna för att lyssna och lära?
- Vad vill du berätta för dem?
Några viktiga fakta att dela med sig av
Hur du vill dela med dig av din kunskap kan variera beroende på vem du pratar med. Med dina barn kanske du är väldigt personlig och berättar privata saker som rör hur du själv blivit drabbad, medan med andra vill du berätta fakta du hört. Nedan finns några tips på viktiga aspekter för att beskriva ålderism kortfattat i ett samtal:
Vad ålderism är för något
Ålderism är fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer riktade mot personer på grund av deras ålder. Ålderism kan alltså förklaras som åldersbaserad diskriminering. Alla kan drabbas av ålderism, men det är vanligast att äldre drabbas. Ålderism finns i många sammanhang, t. ex i arbetsliv och i kontakt med myndigheter.
De olika formerna av ålderism
Personlig ålderism innebär att individer tror på samhällets fördomar äldre och agerar ålderistiskt mot sig själva. Mellanmänsklig ålderism handlar om ålderism i mötet mellan människor. Kulturell ålderism handlar om hur äldre porträtteras i t.ex. media. Strukturell ålderism är inbyggd i samhällets strukturer, och handlar t. ex om policys kring pensionsålder.
Varför det är viktigt att bli medveten om ålderism
Ålderism har många olika slags konsekvenser på både samhällsnivå och för individer. Till exempel kan ålderism påverka äldres fysiska och psykiska hälsa på ett negativt sätt, men även sociala och ekonomiska effekter är vanliga och kan ställa till problem för seniorer, i såväl privatliv och arbete.
Möten över generationsgränser
Ett sätt att motverka ålderism är genom möten med människor i olika åldrar. Möten över generations-gränserna kan ha många positiva effekter, till exempel på ditt eget mående. Genom att främja sådana möten bidrar du också till att skapa en mer sammanhållen och respektfull samhällskultur där människor i alla åldrar känner sig sedda, hörda och uppskattade. Nedan kan du läsa om fler vinster med möten över generations-gränserna och tips på hur du kan skapa sådana möten.
ÖMSESIDIGT LÄRANDE
Genom att mötas över generationsgränserna kan människor dela med sig av olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper. Genom detta ömsesidiga lärande berikas alla inblandade.
MINSKAD ÅLDERISM
OCH STEREOTYPER
Genom att interagera och lära känna människor från andra generationer än sin egen kan man få syn på sina egna fördomar om yngre och bidra till att andra kan se bortom stereotyper om äldre och åldrande.
STÄRKTA RELATIONER
OCH SOCIALT STÖD
Möten över generationsgränserna kan leda till starkare relationer och ökat socialt stöd. Genom att knyta band och bygga vänskap över generations-gränserna kan du som senior känna dig mer uppskattad och mindre ensam, vilket kan ha positiva effekter på både din fysiska och mentala hälsa. Detsamma gäller för de du möter, oavsett ålder.
ÖKAD SAMMANHÅLLNING
I SAMHÄLLET
Genom att mötas över generationsgränserna kan människor få mer förståelse för varandras livssituationer och utmaningar. Det kan leda till ökad empati och solidaritet, skapa en mer inkluderande och solidarisk kultur, samt öppna upp för samarbete kring gemensamma problem och frågor som rör hela samhället.
I bildspelet nedan får du tips om hur du kan skapa möten över generationsgränserna
Reflektion
- Vad kan möten över generationsgränserna ge dig?
- Vad kan du bidra med genom möten över generationsgränserna?
- Hur kan du skapa möten med människor från andra generationer än din?
Var snäll mot dig själv
Självsnällhet är ett bra sätt att motverka ålderism, eftersom det leder till att man behandlar sig själv med vänlighet och respekt. Att vara snäll mot dig själv handlar om att acceptera dig för den du är, att du är tillåtande mot dina egna misstag och brister, och att du prioritera ditt välbefinnande och dina behov. Att vara snäll mot dig själv kan ha många positiva effekter, så det är värt att lägga lite möda på att öva sig.
Historiskt har fokus till stor del legat på att man ska vara omsorgsfull och snäll mot andra. Att bry sig om sig själv kom förr ofta i andra hand. Idag har synen på självomsorg och att vara snäll mot sig själv förändrats och utvecklats. Forskningen visar att självsnällhet har positiva effekter på ens mentala, emotionella och fysiska välbefinnande. I bildspelet nedan finns exempel på positiva effekter av att vara snäll mot sig själv.
Reflektion:
- Vad tycker du det är att vara snäll mot sig själv?
- Har du fått lära dig att vara snäll mot dig själv, eller behöver du bli bättre på det?
- På vilka sätt skulle du kunna må bättre av att bli snällare mot dig själv?
Några tips på hur du kan vara snällare mot dig själv
Uttryck kärlek och uppskattning
Att uttrycka kärlek och uppskattning gentemot dig själv är lika viktigt som att visa kärlek och uppskattning för andra. Det kan du göra genom att varje dag uttrycka något snällt till dig själv, antingen i tanke eller högt med ord.
Reflektion
- Vad skulle du vilja säga till dig själv varje dag?
Välj något som skulle få dig att må bättre och trivas bättre med dig själv. Kom ihåg att det ska kännas varmt och gott att höra det.
Prioritera tid för självomsorg
Se till att sätta dig själv i första rummet regelbundet och skapa tid för dina egna intressen, för träning eller bara för att koppla av – det du behöver. Försök göra det utan att känna skuld. Det är ditt liv, så du får göra som du vill.
Reflektion
- Behöver du mer tid för självomsorg?
- Vad är det du behöver?
- Hur kan du se till att det du vill blir av?
Skapa en positiv omgivning
Omge dig med människor och ägna dig åt aktiviteter som gör dig glad. Och sätt gränser gentemot negativa eller skadliga situationer och människor. Du har rätt att må bra i de sammanhang där du befinner dig, och med de människor du har i ditt liv.
Reflektion
- Mår du bra av de människor du umgås med?
- Är det någon eller några du skulle må bättre av att träffa mer sällan?
Utveckla din självmedkänsla
Ett sätt att vara snäll är att visa medkänsla, och det behöver du göra inte bara för andra utan lika mycket gentemot dig själv. Forskning har på senare år visat att självmedkänsla är viktigt för välbefinnandet. Det gör dig också mer motståndskraftig mot samhällets eller medmänniskors eventuella ålderistiska agerande.
Självmedkänsla är viktigt genom alla livets faser, även under ålderdomen då många människor möter förändringar och utmaningar som behöver hanteras. Att ha medkänsla för nya begränsningar, såväl fysiska som mentala, kan hjälpa dig som senior att känna dig mer nöjd trots att livet förändras på sätt du kanske inte kunnat förutse. Självmedkänsla ger dig möjlighet att möta ålderdomens utmaningar med en känsla av empati. I bildspelet nedan kan du se fler fördelar med att ha medkänsla med dig själv.
Reflektion
- Hur är din självmedkänsla? Känner du i huvudsak förståelse och empati när du möter nya begränsningar eller utmaningar i livet?
- I vilka situationer skulle det gynna dig att utveckla din självmedkänsla?
Tips på hur du kan utveckla din självmedkänsla
UTFORSKA NEGATIVA TANKEMÖNSTER
Iaktta vad du har för attityd mot dig själv när du upplever svårigheter eller märker nya begränsningar, fysiska eller kognitiva. Blir du irriterad på dig själv? Dömer du dig själv för att du förändras eller inte mår som du brukade eller klarar allt du vill?
PRAKTISERA EN
EMPATISK INRE DIALOG
Öva dig på att vara vänlig och förstående mot dig själv i stunder av lidande, smärta eller förlust och försök att inte klandra dig själv för de begränsningar som åldern eventuellt för med sig. Det inkluderar att lära sig tala till sig själv på ett stöttande sätt.
BEHANDLA DIG SJÄLV
SOM EN KÄR VÄN
Behandla dig själv med samma värme, förståelse och medkänsla som du skulle visa för en nära vän.
Öka din självkänsla och ditt självförtroende
Bra självkänsla och självförtroende bidrar till välmående, och är dessutom till stor hjälp för den som vill motverka ålderism i sitt liv. Att utvecklas är en kontinuerlig process, och vi kan utveckla både vårt självförtroende och vår självkänsla hela livet. Att göra det som senior ökar din motståndskraft mot ålderistisk behandling, både från dig själv och andra.
Självkänsla handlar om en människas självbild och känsla av egenvärde. Det handlar om att acceptera och tycka om sig själv oavsett ens prestationer, utseende eller andra yttre faktorer. Man har en grundläggande och stabil känsla av värdighet och självrespekt som inte är beroende av externa omständigheter eller andra människors åsikter. En person med hög självkänsla är vanligtvis tillfreds med sig själv och kan hantera motgångar och kritik på ett konstruktivt sätt utan att ifrågasätta sitt eget värde.
Självförtroende handlar om tillit till att man har förmåga att hantera olika situationer eller uppgifter. Man känner sig kapabel att lära sig nya saker, möta utmaningar och agera för att försöka nå sina mål. En person med högt självförtroende tror på sig själv och sina förmågor, vilket gör dem mer benägna att ta initiativ, ta ansvar och följa sina drömmar. De är inte rädda för misslyckande eller avslag eftersom de vet att de har den inre styrkan och resurserna för att hantera svårigheter och fortsätta framåt.
Reflektion
- Hur har din självkänsla sett ut genom livet? Har den förändrats sen du var barn, och upp i vuxenlivet? Hur är din självkänsla nu?
- Hur har ditt självförtroende sett ut genom livet? Har den varit bra i olika perioder, och hur är det nu?
Här är några tips på som kan hjälpa dig att stärka din självkänsla:
ÖVA DIG PÅ
SJÄLVACCEPTANS
Försök att acceptera dig själv för den du är, med alla dina brister och svagheter. Ingen är perfekt, och det är viktigt att förstå att det är okej att vara mänsklig och göra misstag, oavsett ålder.
UMGÅS MED
STÖTTANDE MÄNNISKOR
Omge dig med människor som uppmuntrar dig, och undvik dem som kritiserar dig på ett icke-konstruktivt sätt. Att ha stöttande relationer är stärkande och kan ge dig den support du behöver för att fortsätta växa och utvecklas som individ.
SÄTT GRÄNSER
Lär dig att säga nej till situationer eller människor som inte gynnar ditt välbefinnande eller respekterar dig som individ. Att sätta gränser är en viktig del av att skydda din självkänsla och säkerställa att du blir behandlad med respekt och värdighet.
Här är några tips som kan hjälpa dig stärka ditt självförtroende:
SJÄLVREFLEKTION
Ta dig tid att reflektera över dig själv och ditt liv. Identifiera dina styrkor, talanger och prestationer. Utvärdera också dina tidigare och nuvarande utmaningar och hur du har hanterat/hanterar dom. Genom att få en klarare bild av allt du kan och allt du klarar av och har klarat av i ditt liv kan du stärka ditt självförtroende.
VÅGA UTMANA
DIG SJÄLV
Genom att våga prova nya saker, eller lära dig något nytt, blir du mer medveten om dina egna förmågor. För varje ny sak du klarar av eller lär dig blir ditt självförtroende starkare.
BE OM STÖD
Ibland behöver man en liten push för att våga göra saker, och då kan partner, barn och vänner ha stor betydelse. Att få positiva hejarop när du ska göra något nytt kan göra stor skillnad, eller att få beröm efteråt när du klarat det du vill göra.
SÄTT REALISTISKA MÅL
Sätt upp mål och sträva efter att uppnå dem, men var realistisk och tålmodig med dig själv på vägen. Dela upp dina mål i mindre delmål och fira dina framsteg och prestationer längs vägen. Att uppnå dina mål, även små mål, påverkar ditt självförtroende i rätt riktning.
Ta plats med dina behov
Att ta dina behov på allvar främjar din hälsa, stärker dina relationer och bidrar till personlig tillfredsställelse. Att förstå och uttrycka dina behov är ett sätt att ta plats i ditt liv, och därmed motverka ålderism. Det är alltså viktigt att ta reda på vilka behov du har, och låta de ta plats i ditt liv.
Olika typer av behov
Vi människor har många olika behov. Att förstå vilka dessa är kan hjälpa dig att reflektera kring dig själv, till exempel kring vilka områden som känns obalanserade eller försummade i ditt liv. Klicka igång bildspelet till höger för att läsa om olika typer av behov. Nedan finns några tips som kan hjälpa dig att bli mer medveten om vilka behov du har.
.
Lyssna på dina känslor
Våra känslor är en guide som syftar till att hjälpa oss att bli medvetna om våra behov. Alla känslor har något att säga oss. Många människor har fått lära sig att det är dåligt att vara arg eller ledsen till exempel, men det finns inga negativa känslor. Alla känslor har som syfte att hjälpa oss förstå oss själva och vad vi behöver för att må bra.
Reflektion
- Är det något som skaver i mig, känslor som ofta gör sig påminda som ledsenhet, irritation eller oro till till exempel? Vad försöker de här känslorna säga mig? Kanske att det är något du längtar efter? Eller att det är något du inte mår bra av som du vill försöka ändra på?
Identifiera dina behov
Ju tydligare du är med dig själv om vad du vill och inte vill, desto lättare blir det att ta dina behov på allvar, och att kommunicera dem till andra. Tänk igenom vilka fysiska, emotionella, mentala och sociala behov du har.
Du kan också reflektera kring behov med andra. Även om de inte kan tillfredsställa dina behov kan det ha positiva effekter för välmåendet att reflektera tillsammans.
Reflektion
- Vad har jag för fysiska behov? Behöver jag röra mer på mig, äta bättre, försöka få till mer sömn eller vila? Eller behöver jag söka läkare för något som inte känns bra fysiskt eller psykiskt?
- Vad har jag för emotionella behov? Behöver jag till exempel få mer uppskattning, känna mig tryggare, få tröst eller mer närhet?
- Vad har jag för mentala behov? Längtar jag efter mer stimulans och i sådana fall hur, till exempel genom samtal, kurser, böcker eller något annat?
- Vad har jag för sociala behov? Vill jag träffa vänner oftare, hitta nya vänner eller sammanhang där jag kan uppleva gemenskap och samhörighet med andra?
Sätt gränser
Gränser är de mentala, emotionella och fysiska linjer vi drar upp gentemot andra människor för att skydda vårt välmående och våra behov. Gränssättning är ett kraftfullt verktyg för människor i alla åldrar, och för seniorer är det en viktig förmåga för att kunna bekämpa ålderism. Genom att sätta gränser för ålderistisk behandling visar du att du förväntar dig att behandlas med respekt och värdighet.
Att sätta gränser handlar om att tydligt kommunicera sina personliga behov till andra människor, påtala när något inte känns bra och att kunna säga nej. Det är viktigt att komma ihåg att du har rätt att sätta gränser och att du själv bestämmer var dina gränser går. Ingen människa har rätt att överskrida dina gränser eller kränka din personliga integritet. Att etablera och upprätthålla dina egna gränser är en grundläggande rättighet som alla människor förtjänar. Du är expert på dig själv och det är du som vet vilka gränser du vill sätta. I bildspelet nedan finns exempel på varför man mår bra av att kunna sätta gränser.
Reflektion
- Känner du ibland att dina gränser överskrids av andra? Hur känns det då?
- På vilka områden i ditt liv känner du att du behöver förbättra din förmåga att sätta gränser?
- Vilka hinder tror du att du kan möta när du försöker sätta gränser gentemot andra?
5 tips för att öva sätta gränser
IDENTIFIERA
DINA BEHOV
Ta dig tid att reflektera över dina egna behov och önskemål. Ju tydligare du vad du vill och inte vill, desto lättare blir det att kommunicera dina gränser till andra.
LYSSNA PÅ
DINA KÄNSLOR
Dina känslor kan vara en vägledning när det gäller att sätta gränser. Lyssna på dina känslor och var inte rädd för att agera i enlighet med dem, även om det innebär att du måste säga nej till något.
ÖVA PÅ ATT
SÄGA NEJ
Att verbalt kunna säga nej är en viktig del av att sätta gränser. Öva på att säga nej till förfrågningar eller situationer som inte gynnar ditt välmående eller passar dig. Om du tycker att det är svårt kan du öva när du är själv hemma, till exempel framför spegeln, eller med någon du känner dig trygg med. .
VAR TYDLIG OCH KONSEKVENT
När du kommunicerar dina gränser, var tydlig och konsekvent i ditt budskap. Upprepa om det behövs och försök att stå fast vid dina gränser även om du möter motstånd från andra. Det är bra att vara medveten om att människor i din omgivning kan ha svårt att acceptera dina gränser i början, om de är vana vid att kunna pressa dig att göra det de vill.
BE OM STÖD
Om du har svårt att sätta gränser på egen hand, var inte rädd för att be om stöd från vänner, familj eller någon professionell, till exempel kurator på vårdcentralen. Att prata med någon kan hjälpa dig att få perspektiv och stöd i att etablera dina gränser. Det är speciellt viktigt om du är utsatt för misshandel, övergrepp eller vanvård.
Våga fråga
Att ställa frågor är en viktig färdighet i alla åldrar. Anledningen till frågor kan vara nyfikenhet, att det är något man vill förstå eller att man vill lära sig något nytt. För en del människor är det svårt att ställa frågor. Det beror ofta på att de vuxit upp i en miljö, eller i en tid, då det inte var lika vanligt eller accepterat att ställa frågor.
Därför är det viktigt att ställa frågor
Att som senior ta sig rätten att ställa frågor när du behöver det är ett sätt att motverka ålderism i ditt eget liv. Att våga fråga är en viktig färdighet som kan övas och utvecklas över tid, oavsett ålder. Till höger kan du se varför det är viktigt att våga fråga, och här nedanför finns några strategier som kan stärka din förmåga att ställa frågor när du vill eller behöver.
Stärk din förmåga att ställa frågor:
IDENTIFIERA OCH
UTMANA RÄDSLOR
Först och främst är det viktigt att identifiera vilka rädslor eller hinder som håller dig tillbaka från att fråga. Är det rädsla för att verka okunnig, rädsla för att bli förlöjligad eller något annat? När du har identifierat dina rädslor kan du börja utmana dem genom att ifrågasätta deras giltighet.
BYGGA UPP SJÄLVFÖRTROENDE
Arbeta med att bygga upp ditt självförtroende genom att fokusera på dina styrkor och tidigare framgångar. Kom ihåg att det är helt normalt att ha frågor och att ingen förväntar sig (eller borde förvänta sig) att du ska veta allt. Ingen vet allt. Påminn dig också om när du blivit positivt bemött när du frågar. Vi människor har en tendens att tänka mer på när det var jobbigt, än när det gick bra. Försök vända på det.
FOKUSERA
PÅ LÄRANDE
Se frågor som en naturlig del av inlärningsprocessen. Istället för att se det som att du visar svaghet genom att fråga, tänk på det som ett sätt att öka din förståelse och utveckla dina kunskaper.
VÄLJ TID
OCH PLATS
Välj en lämplig tid och plats för att ställa dina frågor där du känner dig bekväm och avslappnad. Det kan vara lättare att fråga när du inte känner dig pressad eller överväldigad av situationen. Tänk också på att personen eller personerna du ska ställa frågan till har utrymme att lyssna och svara.
VAR TYDLIG
OCH SPECIFIK
När du ställer en fråga, försök vara så tydlig och specifik som möjligt om det du vill veta mer om. Det hjälper till att undvika missförstånd och ökar chansen att du får ett användbart svar.
AKTIVT
LYSSNANDE
Öva på att vara en aktiv lyssnare så att du uppfattar svaret. Genom att själv öva på att lyssna intresserat också när andra ställer frågor bidrar du till att skapa en atmosfär där det känns naturligt och tryggt att ställa frågor.
TA SMÅ STEG
Börja med att ställa små, enkla frågor och bygg gradvis upp din förmåga att uttrycka dig och ställa mer komplexa frågor. Ju mer du övar, desto mer självsäker kommer du att bli.
Våga prova och lära nytt
Att våga prova nya saker och lära sig nya färdigheter kan påverka hur vi mår i positiv riktning, oavsett ålder. Det finns så många roliga aktiviteter och så mycket nytt att lära. Att göra det du vill är ett viktigt sätt att motverka ålderism. I bildspelet nedan kan du se fler fördelar med att våga prova och lära sig nya saker.
Reflektion
- Vilka aktiviteter har jag alltid varit nyfiken på, men aldrig vågat prova? Vilka ämnen har jag velat lära mig mer om? Vad vill jag fortfarande prova och lära mig?
- Hur skulle mitt liv kunna förbättras genom att prova nya aktiviteter/lära mig det jag vill?
- Finns det några hinder för att jag ska kunna göra det jag vill? Vilka i sådana fall? Och kan jag övervinna dessa hinder? I så fall hur?
Så här kan du göra för att våga prova och lära nytt
Analysera rädslor
Analysera dina rädslor och inse att misslyckanden ofta är mindre allvarliga än vi tror. Använd tidigare erfarenheter av att övervinna hinder som inspiration. Hur har du tidigare övervunnit utmaningar och rädslor i ditt liv?
Små steg
Bryt ner aktiviteten i små, hanterbara steg. Vilket litet steg kan du ta idag för att komma närmare att prova något nytt?
Stöd
Utforska tillgängliga resurser som kan hjälpa dig att börja. Fundera över om det finns resurser, som böcker, kurser eller grupper som du kan använda för att lära dig mer om den nya aktiviteten?
Identifiera personer som kan ge dig uppmuntran och stöd. Vem i ditt nätverk kan stödja dig när jag provar något nytt?
Belöna dig själv
Tänk på belöningar som kan motivera dig att ta steget. Och belöna dig själv öven för de små stegen. Det kan vara så enkelt som att berömma dig själv för att du är modig. Hur kan jag belöna mig själv för att jag vågar prova något nytt?
Du är nu gått igenom hela utbildningen om ålderism.
Bra jobbat!
