Hur ålderism påverkar äldres hälsa och folkhälsan

I denna artikel ska vi titta på hur ålderism i vardagen och samhällets attityd till äldre påverkar deras hälsa och i stort även folkhälsan i Sverige. Vi tittar på det både ur ett globalt och svenskt perspektiv och kommer fokusera på ålderism riktad mot åldersgruppen 65+.

Vad många inte vet är att ålderism har allvarliga och omfattande konsekvenser för äldres hälsa och välbefinnande. Ålderism är enligt FN förknippat med både sämre fysisk och psykisk hälsa, ökad social isolering och ensamhet, större ekonomisk osäkerhet, försämrad livskvalitet och inte sällan, en för tidig död.

År 2021 klassades ålderism som en global utmaning av FN och uppger att brådskande åtgärder bör införas för att bekämpa ålderism och bättre studier och rapportering bör utföras, för att “avslöja ålderism för vad den är – ett lömskt gissel mot samhället” (FN).

Internationella studier och statistik om ålderismens utbreddhet

Det finns mycket statistik när det gäller ålderism och dess utbreddhet. FN utförde år 2020 en studie som mätte ålderismen i världen. Studien utfördes i 57 länder på totalt 83000 personer (WHO). Den gick till så att man ställde frågor till personer om deras attityd till äldre och beroende på deras svar delades de in i att ha antingen höga, medel eller låga ålderistiska beteenden och tankar.

På det hela taget betyder det att drygt varannan person i världen har fördomar och tankar om äldre som klassas som ålderistiska. Denna typ av kränkande särbehandling har direkt negativa effekter på drabbades hälsa, självförtroende och livskvalité.

Internationella studier och statistik om ålderismens konsekvenser för hälsan

I världens hittills största studie om ålderism, utförd av forskare vid Yale School of Public
Health, har man hittat bevis för ålderismens negativa påverkan på hälsan hos äldre
människor. Studien är utförd i 45 länder, på 5 kontinenter och omfattar över 7 miljoner
personer.

På uppdrag av Världshälsoorganisationen ledde Yale-professorn Becca Levy den banbrytande studien. Studien baserades på en systematisk genomgång av 422 studier om ålderism runt om i världen och i hela 96% av studierna kunde man bevisa sambandet mellan ålderism och negativa effekter på hälsan hos äldre. Studien tog hänsyn till de olika typerna av ålderism: institutionell, interpersonell och internaliserad ålderism.

Ålderism leder till negativa effekter på hälsa, självförtroende och livskvalité.

Vardagsålderism, eller interpersonell ålderism, är den typ av ålderism som drabbar flest
personer och som har på individnivå den största påverkan. Studien fann bevis på att utsatta personer löpte större risk att lida av depression, nedstämdhet, social isolering och annan psykisk ohälsa.

Den fann också att utsatta var mer benägna att lida av en rad olika fysiska besvär, som till exempel högt blodtryck och andra stressrelaterade sjukdomar. 10 av de 422 studierna visade även att när äldre personer utsätts för internaliserad ålderism (vilket innebär att den utsatte tillämpar samhällets fördomar och förtryck på sig själv) leder det till en förkortad livslängd. Becca Levy var först att hitta sambandet mellan förkortad livslängd och internaliserad ålderism, men på senare tid har liknande samband hittats i studier i Australien, Kina och Kanada.

Ålderism i samhället förkortar drabbades liv med ett genomsnitt på 7.5 år.

Studien fann att den allvarligaste typen av institutionell ålderism i samtliga länder hittades inom sjukvården. Denna typ av ålderism ledde till att äldre patienter ofta inte fick den medicinska behandling de var berättigade till, och om de fick behandlingen, var den ofta otillräcklig och inte anpassad efter patientens behov.

I 85% av alla relevanta studier hittades bristande tillgång till sjukvård och behandlingar. Det kan handla om att smärta ignoreras eller bortförklaras som naturliga ålderskrämpor, att tillräckliga undersökningar inte genomförs eftersom akuta medicinska tillstånd misstas för naturliga åldersrelaterade åkommor.

I studien undersöktes även sjukvårdspersonal och läkares attityder till äldre patienter, och i 92% av de relevanta studierna fann man ålderistiska tendenser då smärta, ångest och depression sågs som oundvikliga tillstånd hos äldre. I vissa fall fann man att sjukvårdspersonalen (omedvetet) såg äldre människor som mindre värda eller mindre viktiga än sina yngre motsvarigheter.

Studien kommer fram till att ålderism i samhället förkortar drabbades liv med ett genomsnitt på 7.5 år.

Folkhälsan i Sverige påverkas av ålderismen

Det är uppenbart att ålderism har en negativ inverkan på folkhälsan, men det finns inga
utförliga svenska studier på hur denna påverkas. Inte ens den myndighet som har det
övergripande ansvaret för den svenska folkhälsan, Folkhälsomyndigheten, har gjort några egna studier. Det skulle kunna tänkas att detta borde vara ett av denna myndighets prioriterade områden, men så är inte fallet. Söker man på Folkhälsomyndighetens webbplats efter “ålderism” får man sig till livs att det inte finns en enda artikel i ämnet hos dem. Detta förändrar dock inte faktumet att ålderismen påverkar folkhälsan, men det visar tydligt att vi har en lång väg att vandra innan ålderismen får den uppmärksamhet den förtjänar hos våra hälsovårdande myndigheter och samhället i stort.

Det finns ingen anledning att tvivla på att de resultat från Världshälsoorganisationens och FN:s studier vi redovisat här inte skulle gälla även i Sverige.

Vad kan man göra för att motverka ålderism?

WHO menar att det finns tre sätt att bekämpa ålderism och dessa tre handlar om att utbilda allmänheten, att samarbeta mellan åldersgrupper för långvarig förändring och att lagstifta mot diskriminering.

Lösningarna omfattar:
● Utbildning för att motverka fördomar och stereotyper och öka medvetenheten
om konsekvenserna av ålderism och att ålderism ska erkännas som en
diskrimineringsform
● Insatser som skapar samarbete och empati mellan åldersgrupper
● Lag- och policyförändringar vilka ska minska ojämlikhet och
diskriminering
Detta kräver engagemang från regeringar och institutioner, eftersom de har de största
möjligheterna att snabbt skapa förändring i samhället.

Detta kan du göra för att hjälpa till:
● Bli medveten om ålderism: Reflektera över hur ålderism formar dina egna
tankar, känslor och livserfarenheter.
● Lära dig om ålderism: Lära dig hur ålderism påverkar andra genom att lyssna
på utsattas erfarenheter, läsa böcker och forska.
● Utveckla färdigheter, lär dig om och öva på att främja dina färdigheter, som att
veta när du ska stå upp för en medmänniska.
● Vidta åtgärder: Utmana ålderistiska skämt och tala ut mot åldersdiskriminering,
i den mån du kan.

Vi lever i en värld där folk blir äldre och äldre, och i takt med att vi alla åldras är ålderism en oundviklig form av diskriminering som väntar var och en i framtiden. Det är därför som ålderismens utrotande ligger i allas bästa intresse. Utbildning, förståelse, samarbete mellan åldersgrupper och policyförändringar är nödvändiga åtgärder för att kunna åstadkomma varaktig förändring.