Start

Utbildning om ålderism för äldreomsorg – Modul 3

MODUL 3

Upptäcka ålderism

Att kunna identifiera ålderism är en nyckelfärdighet för att effektivt kunna bekämpa diskriminering och skapa en bättre arbetsmiljö och en trevligare boendesituation för de äldre. I denna modul kommer ni med hjälp av praktiska exempel och övningar lära er hur ni kan upptäcka ålderism.

Vilka drabbas av ålderism och hur

DEL 1
TRE SÄTT ATT UPPTÄCKA ÅLDERISM

För att kunna upptäcka ålderism är det bra att ha ett stöd att tänka utifrån. I den här delen får ni kunskap om tre olika sätt som kan ge det stödet, nämligen språkbruk, kontrastverkan och effekter och konsekvenser. Genom att bli mer medveten om dessa kan ni se de mer subtila sätt som ålderism kan yttra sig.

ålderism hälsa och folkhälsa

SPRÅKBRUK

Språket är en kraftfull indikator på ålderistiska attityder. Att vara uppmärksam på hur äldre beskrivs kan avslöja underliggande fördomar.

Exempel
  • Namn på avdelningar inom äldreboenden som påminner om namn inom förskoleverksamhet, som rosengården och nypongården. Dessa namn kan upplevas infantiliserande för de boende.

  • När äldre personer konsekvent omtalas som ”söta” eller ”gulliga” när de uttrycker sina åsikter, kan det minska deras uttalandens värde och seriositet.

KONTRASTVERKAN

Jämförelser mellan behandlingen av olika åldersgrupper kan belysa ålderistiska normer och praxis.

Exempel
  • Om en ung person och en äldre person med liknande symtom behandlas olika inom vården, där den yngre erbjuds omfattande utredningar och den äldre avfärdas med åldersrelaterade antaganden.

  • Om en ung människa har glömt något tänker man att det beror på stress och är tillfälligt. Om en äldre person glömt något tänker man direkt att det är förknippat med kognitiv svikt.

EFFEKTER OCH KONSEKVENSER

Att observera de direkta och indirekta konsekvenserna av ålderism kan ge insikter om dess förekomst och påverkan.

Exempel
  • Äldre som avstår från gemensamma aktiviteter därför att det inte finns aktiviteter som passar deras intressen. Om en yngre gjorde detsamma skulle man förstå det, och inte koppla det till ålder.

  • Äldre som vill ha vegetarisk mat men ändå blir serverad mat med till exempel kött i. Man respekterar inte den äldres önskemål därför att det i dagsläget inte är lika vanligt att seniorer är vegetarianer som att unga människor är det.

DEL 2
ÖVA ER PÅ ATT UPPTÄCKA ÅLDERISM

I den här delen får ni fallbeskrivningar som ni kan använda för att öva er på att upptäcka ålderism. Alla fallbeskrivningar utgår från verksamhet inom äldreomsorgen. Genom att ni först får möjlighet att prata om exempel som inte har med just er arbetsplats att göra, kan det därefter bli lättare för er att utforska om ni har ålderism hos er.

ålderism hälsa och folkhälsa

Gruppdiskussion

Nedan följer fem fallbeskrivningar. Sitt gärna i mindre grupper när ni ska prata om fallbeskrivningarna. Det ökar sannolikheten att alla får komma till tals och att ni kan diskutera de olika faktorerna i varje beskrivning.

Gör så här:
Läs igenom en fallbeskrivning i taget. Prata därefter igenom om ni tycker att personen som beskrivs blir ålderistiskt behandlad och på vilket sätt. Undersök gärna varje fallbeskrivning utifrån de tre metoderna i den förra delen, det vill säga språkbruk, kontrastverkan och effekter och konsekvenser. Varje fallbeskrivning kan beräknas ta cirka 5 minuter.

Fallbeskrivning 1

En kvinna på ett äldreboende önskar delta i en aktivitet, men personalen avvisar hennes önskan och säger kort och gott att hon inte får det för att hon inte klarar av att delta.

Reflektion:

  • Blir kvinnan ålderistiskt behandlad?
  • Om ja, på vilket sätt?
  • Om inte, varför tycker ni inte det?

Fallbeskrivning 2

Personalen har märkt att en man ibland inte minns så bra. Personalen har därför börjat anta att han inte har koll på saker och prata därför om honom istället för med honom.

Reflektion:

  • Blir mannen ålderistiskt behandlad?
  • Om ja, på vilket sätt?
  • Om inte, varför tycker ni inte det?

Fallbeskrivning 3

En kvinna kallas ständigt av personalen för ”lilla hjärtat” istället för att tilltalas med sitt riktiga namn. Kvinnan känner sig förminskad av smeknamnet, vilket signalerar bristande respekt för henne som en vuxen person.

Reflektion:

  • Blir kvinnan ålderistiskt behandlad?
  • Om ja, på vilket sätt?
  • Om inte, varför tycker ni inte det?

Fallbeskrivning 4

En man påminns ständigt av personalen om sin ålder och begränsningar istället för att få stöd och uppmuntran att fortsätta göra aktiviteter han gillar, vilket får honom att känna sig nedvärderad och obetydlig.

Reflektion:

  • Blir mannen ålderistiskt behandlad?
  • Om ja, på vilket sätt?
  • Om inte, varför tycker ni inte det?

Fallbeskrivning 5

En kvinna upplever att hennes åsikter ignoreras i beslut som rör hennes egen hälsa och vårdplanering, vilket får henne att känna sig maktlös och uppleva bristande respekt för hennes autonomi och värdighet.

Reflektion:

  • Blir kvinnan ålderistiskt behandlad?
  • Om ja, på vilket sätt?
  • Om inte, varför tycker ni inte det?