MODUL 4
Så kan ni motverka ålderism
Att aktivt arbeta mot ålderism innebär att utmana och förändra de strukturer och attityder som upprätthåller diskriminerande beteenden. I den här modulen kommer ni att få lära er konkreta sätt att göra det, både för er som individer och gemensamt som arbetsgrupp.
Denna modul består av tre delar:
- I den första delen får ni kortfattad information om på vilka nivåer ålderism kan motverkas.
- I den andra delen får ni lära er om fyra verktyg som har betydelse för att motverka ålderism inom äldreomsorgen.
- I den tredje delen finns övningar som hjälper er att motverka ålderism på just er arbetsplats.
DEL 1
DET GÅR ATT MOTVERKA ÅLDERISM
Det finns mycket att göra som kan minska åldersdiskriminering. Genom att aktivt motverka ålderism på flera nivåer kan vi skapa ett åldersvänligt samhälle där alla människor känner sig lika värda och blir respektfullt behandlade, oavsett ålder.
MOTVERKA PÅ SAMHÄLLSNIVÅ
På samhällsnivå kan man motverka ålderism genom att införa lagstiftning och policyer som främjar jämlikhet och skyddar äldres rättigheter. Exempelvis genom att implementera åldersdiskrimineringslagar och främja åldersvänliga samhällsmiljöer.
MOTVERKA PÅ ARBETSGRUPPSNIVÅ
På arbetsgruppsnivå kan man motverka ålderism genom att erbjuda utbildning och skapa utrymme för att gemensamt utforska hur man tillsammans kan hjälpas åt att bekämpa fördomar och främja en inkluderande arbetsmiljö.
MOTVERKA PÅ
INDIVIDNIVÅ
På individnivå kan man motverka ålderism genom att vara öppen för att bli mer medveten om sina egna fördomar och aktivt utmana dem. Det innebär att lyssna på äldres berättelser, respektera deras åsikter och värdesätta deras erfarenheter på likvärdigt sätt som man gör med personer i yngre ålder.
DEL 2
MOTVERKA ÅLDERISM INOM ÄLDREOMSORGEN
Ert arbete har stor betydelse för samhället, de boende och för anhöriga. Genom att öka er medvetenhet om ålderism och ert engagemang för att eliminera diskriminerande behandling, kommer ni snabbt att märka positiva effekter i ert dagliga arbete och de boendes mående.
I den här delen kommer ni att få kunskap om fyra verktyg som kan hjälpa er att säkerställa att er arbetsplats är fri från ålderism. Dessa fyra är:
- Genomgång av rutiner och styrdokument
- Identifiering av fördomar och attityder
- Förmågan att mentalisera
- Betydelsen av att stötta varandra i arbetsgruppen
Utveckla rutiner och styrdokument
Ett viktigt sätt att motverka ålderism är att se över era rutiner och styrdokument. De kan vara en spegling av ålderistiska attityder och beteenden som oavsiktligt kan förstärka diskriminering mot de äldre. Genom att noggrant granska, och därefter anpassa rutiner samt formuleringar i styrdokument kan ni påverka era arbetssätt i positiv riktning. Det hjälper er att skapa en mer inkluderande och respektfull miljö för både er personal och de boende.
Reflektion
Reflektera kring punkterna nedan och skriv upp det ni tycker är viktigast på ett papper eller i ett dokument i datorn. Ni kommer att använda er av det ni kommit fram till i en övning i modul 4.
- Vilka rutiner vore det bra om ni gick igenom tillsammans, utifrån perspektivet ålderism?
- Vilka styrdokument vore det bra om ni gick igenom tillsammans, utifrån perspektivet ålderism?
Var medveten om fördomar och attityder
En orsak till ålderism är fördomar och attityder om äldre människor och åldrande. Dessa riskerar att leda till diskriminerande beteenden. För att kunna motverka ålderism är det därför viktigt att ni är medvetna om vilka fördomar och ålderistiska attityder ni har, och funderar över betydelsen av att förändra era synsätt. Det kommer att hjälpa er att utveckla eller upprätthålla ett respektfullt och värdigt agerande gentemot de boende.
För att ni tillsammans ska kunna öka er medvetenhet är det bra om ni har en gemensam kunskap om vad en fördom, attityd och ett beteende är för något:
FÖRDOM
En fördom är en förutfattad mening om något som inte är baserad på fakta. En fördom kan vara positiv eller negativ. Fördomar formas bland annat av sociala normer, och de är ofta grundade i övergeneraliseringar och felaktiga antaganden. Alla människor har fördomar, men när vi är medvetna om de minskar risken att vi agerar utifrån dem.
ATTITYD
En attityd är en inlärd tendens att reagera på ett visst sätt kopplat till exempel en grupp eller ett fenomen, som i det här fallet äldre och åldrande. Attityder är baserade på individers värderingar, övertygelse, erfarenheter och sociala influenser. Vilka attityder ni har påverkar alltså hur ni beter er mot de boende.
BETEENDE
Ett beteende är något vi gör, antingen med ord eller genom kroppsspråk. Det kan vara saker vi säger, hur vi ser ut (till exempel ansiktsuttryck), eller hur vi agerar. Till exempel kan ett leende, en fråga eller en nick vara olika typer av beteenden som visar hur vi känner eller vad vi tänker. Beteenden kan kommunicera våra känslor, tankar och intentioner till andra människor.
Reflektion
Utifrån det ni lärt er och det ni själva har reflekterat – vilka fördomar och attityder har ni kommit på att ni har kring äldre eller åldrande?
Skriv ned de som påverkar verksamheten och ert dagliga arbete. Ni kommer att utgå från dessa i en övning i del fyra i den här modulen.
Mentalisera i mötet med de boende
Mentalisering är förmågan att föreställa sig och förstå andras tankar, känslor, intentioner och beteenden, och att samtidigt kunna reflektera över sina egna. Mentalisering har stor betydelse för färdigheter som att hantera starka känslor och förmågan att samarbeta med andra, och påverkar därför relationen mellan människor positivt.
Att öva sig på att mentalisera är därför betydelsefullt för att motverka mellanmänsklig och personlig ålderism. Genom att bättre förstå vad de boende känner och tänker ökar viljan att behandla varje individ med respekt och vänlighet.
Det påverkar känslan av trygghet och ger ett ökat förtroende för personalen. I bilspelet kan ni se fler positiva effekter av mentalisering.
Nedan ser ni två konkreta exempel på hur ni kan använda mentalisering i mötet med de boende
Exempel inom hemtjänsten
Britta 88 år lever ensam och när hon får besök av hemtjänsten har hon kokat kaffe och lagt fram bullar och kakor på ett fat. Hon bjuder in till en fika, men personalen har inte tid eftersom hen bara ska vara hos Britta i 10 minuter innan hen åker till nästa boende. Personalen behöver fokusera på att ge Britta mediciner och sätta på hennes stödstrumpor.
Genom att mentalisera förstår personalen att Britta längtar efter sällskap och att det känns ledsamt för henne att få ett nej. Det gör att personalen väljer att visa uppskattning för Brittas initiativ och säger. “Tack vad fint av dig Britta, det hade varit jättetrevligt. Så tråkigt att mitt schema gör att jag måste säga nej tack.” Det gör stor skillnad för Brittas känsla av värde, jämfört med om personalen sagt “Du vet att jag inte hinner det Britta.”
Exempel inom äldreboendeverksamhet
Olle 92 år blir tillfrågad om vad han vill ha för frukost när han flyttar in på äldreboendet. Han svarar då att han vill ha kaffe och en korvmacka. Efter det förutsätter personalen att han vill ha det varje dag, för all framtid, i stället för att fråga honom varje morgon vad han vill äta. Olle vill gärna ha fil och flingor till frukost ibland men tänker att han ställer till besvär om han ber om något annat än det vanliga.
En nyanställd har lagt märke till att Olle alltid får samma frukost och aldrig ber om något annat. Hen väljer därför att fråga Olle en morgon vad han vill ha för frukost. Olle skiner upp och säger direkt att han vill ha fil och flingor. Genom att personalen tänkte på Olle som en individ fick hen honom att känna sig sedd och hörd.
Reflektion
- I vilka situationer kan mentalisering ha positiv påverkan för oss personal?
- I vilka situationer kan mentalisering ha positiv påverkan för de boende?
Stötta varandra med kunskap och verktyg
Att motverka ålderism är ett arbete som behöver göras kontinuerligt. Därför behöver ni stötta varandra framöver, och även hjälpa nyanställda att få tillräckligt med kunskap och verktyg för att även de ska kunna bidra till att skapa en respektfull verksamhet för de boende.
Ni kan hjälpas åt att hålla frågan om ålderism vid liv hos er genom att regelbundet lyfta ämnet. På det sättet kommer även ny personal att bjudas in och få möjlighet att lära sig mer. Några av de saker som kan hjälpa er att på lång sikt skapa en arbetsmiljö och en boendesituation utan åldersdiskriminering är genom följande:
LYFTA
FUNDERINGAR
Våga lyfta funderingar med de andra i arbetsgruppen. Om alla tar ansvar föratt lyfta frågan då och då är chansen större att ni gemensamt lyckas motverka ålderism även på sikt.
NYFIKET
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Ha ett nyfiket förhållningssätt när någon lyfter frågan och ställ frågor för att förstå mer. Det öppnar upp för respektfulla och lärorika samtal. Ha inställningen att du kan lära dig något av andras funderingar. Och döm inte varandra om ni kommer på att ni har attityder, fördomar eller beteenden som är ålderistiska.
STÖTTA NY
PERSONAL
Stötta ny personal genom att ge kunskap om ålderism under introduktionsperioden.
FÖR
CHEFEN
Implementera regelbunden uppföljning och utvärdering av arbetet med att motverka ålderism för att säkerställa att alla i arbetsgruppen aktivt engagerar sig i att skapa en åldersvänlig och respektfull arbetsmiljö. Ni kan till exempel ha det som en stående punkt på arbetsplatsträffar.
DEL 3
GRUPPDISKUSSION /KARTLÄGGNING: HAR NI ÅLDERISM HOS ER?
Nu har ni kunskap om ålderism ur många olika perspektiv och det gör det lättare att kartlägga om ni har ålderism hos er. Att tillsammans utforska om man har ålderistiska attityder och beteenden kan dock vara känsligt på en arbetsplats. Det är därför viktigt att ni har ett respektfullt och icke-dömande bemötande gentemot er själva och varandra när ni utforskar om det finns ålderism på er arbetsplats.
INSTRUKTIONER OCH TIPS
I den här delen kommer ni att reflektera utifrån frågor som kan hjälpa er att upptäcka om ni har ålderism hos er, och hur det i sådana fall yttrar sig. Nedan finns reflektionsfrågor som kan hjälpa er att tänka utifrån er verksamhet och gemensamt försöka kartlägga inom vilka områden ni eventuellt har ålderistiska attityder och beteenden gentemot de boende.
Genom att ha ett nyfiket förhållningssätt ökar ni möjligheten att upptäcka och därmed motverka ålderism hos er. Försök att lyssna aktivt på varandra och ställ gärna frågor om det är något ni inte förstår.
Reflektionsövning
Utse någon som skriver ned en sammanfattning av det ni kommer fram under den här övningen. Detta eftersom ni kommer ha nytta av det i efterföljande övningar, och även i framtiden. Dela därefter upp er i små grupper och reflektera kring vilka ålderistiska attityder och beteenden ni upplever finns på er arbetsplats. Berätta sedan i storgrupp om vad ni kommit fram till. Nedan finns reflektionsfrågor som ni kan använda som stöd.
Reflektionsfrågor
- Har vi fördomar om äldre eller attityder som påverkar hur vi agerar mot de boende? Vilka? Skriv ned de fördomar ni kan komma på och spara era anteckningar till nästa del.
- Har vi beteenden som kan upplevas diskriminerande av de boende? Vilka?
- Uttrycker vi oss på ett sätt som är ålderistiskt, till exempel att vi använder tilltalsbegrepp som “lilla du” eller något annat istället för personens namn?
- Hur hanterar vi önskemål och individuella behov, till exempel i koppling till sociala aktiviteter?
- Hanterar vi de boendes känslor med respekt och medkänsla? Fundera utifrån hur ni tror att de boende upplever det.
- Upplever vi att de boende själva har ålderistiska förhållningssätt gentemot sig själva, det vill säga personlig ålderism?
- Har besökare ålderistiska attityder och beteenden mot sina anhöriga?
DEL 4
GRUPPDISKUSSION: HUR KAN VI FÖRBÄTTRA HOS OSS
Ni har hittills fått kunskap om ålderism ur olika perspektiv, viktiga verktyg för att kunna motverka och tid att tillsammans reflektera kring hur ni har det på er arbetsplats. I den här delen finns övningar som ni kan använda för att motverka ålderism i ert dagliga arbete.
Vänd fördomar och negativa
attityder till konstruktiva beteenden
Nu är det dags att ta fram de anteckningar där ni skrivit ned de fördomar och negativa attityder ni pratade om i en tidigare del i den här utbildningen. Tanken är att ni ska använda dem för att se hur ni kan förändra era synsätt och hitta mer konstruktiva förhållningssätt till de boende.
ÖVNING
Sätt er i små grupper och se till att alla grupper har tillgång till de attityder/fördomar ni tidigare skrivit ned att ni har på er arbetsplats. Varje grupp går sedan igenom en attityd/fördom i taget. Reflektera över följande:
- Utifrån den attityd/fördomen ni pratar om – reflektera över hur ni skulle kunna tänka istället som skulle vara mer konstruktivt för er och värdigt för de boende.
- Prata också om vilka möjliga positiva effekter det skulle kunna ha i ert dagliga arbete om ni förändrar ert synsätt.
- Prata också om vilka möjliga positiva effekter det skulle kunna ha för de boende.
Skriv upp det ni pratat om och gå vidare till nästa attityd/fördom på er lista. När ni har gått igenom alla kan ni presentera det ni kommit fram till i storgrupp. Sammanställ därefter gärna era tankar utifrån de nya konstruktiva synsätten. Eventuellt kan ni sätta upp dessa i personalrummet för att ni ska påminnas regelbundet.
Öva er på att mentalisera kring dig själv och andra
Som tidigare nämnts är mentaliseringsförmåga ett verktyg som kan hjälpa er i arbetsgruppen i ert dagliga arbete och bidra till bättre relationer med de boende. Att utveckla förmågan att mentalisera är i huvudsak ett individuellt arbete, men det kan vara hjälpsamt att gemensamt reflektera kring hur man gör.
Nedan finns tips på hur var och en av er kan utveckla er förmåga att mentalisera. Antingen kan ni skriva ut dessa och gå igenom reflektionsfrågorna enskild eller så pratar ni igenom dem tillsammans.
SJÄLVREFLEKTION
Börja med att reflektera över dina egna tankar, känslor och handlingar. Försök att förstå varför du reagerar på ett visst sätt i olika situationer.
ÖVA
EMPATI
Försök sätta dig in i andra personers perspektiv och föreställ dig hur de kan tänka och känna i olika situationer.
AKTIVT
LYSSNANDE
När du pratar med andra, var närvarande och lyssna inte bara på orden utan också på tonfall, kroppsspråk och känslor bakom orden.
FRÅGA FÖR
ATT FÖRSTÅ
Ställ frågor för att klargöra, visa intresse och förstå mer om den andra personens tankar och känslor.
UTVECKLA DIN KÄNSLOREGLERING
Arbeta med att reglera dina egna känslor för att kunna ge empati och förståelse till andra utan att bli översvämmad av dina egna känslor.
ÖVA MEDVETEN
NÄRVARO
Träna på att vara medveten om dina tankar och känslor i nuet när du interagerar med andra.
Reflektionsfrågor som ni kan gå igenom tillsammans i arbetsgruppen:
- Hur kan ni använda mentalisering för att sätta er in i de boendes perspektiv och förstå deras behov och önskemål bättre, och därmed förbättra relationen?
- Hur kan ni bli bättre på att tolka kroppspråk och beteenden utifrån ett mentaliserande förhållningssätt?
- På vilket sätt kan ni reflektera över era egna tankar och känslor i mötet med de äldre för att öka medvetenheten om hur du påverkar samspelet?
Nedan finns några fallbeskrivningar som ni kan använda som exempel för att fundera på mentalisering utifrån situationer som kan uppstå hos er i relation till de boende. Ni har redan läst dessa situationer, i modulen upptäcka, men här finns ett tillägg som handlar om hur den boende upplevt situationen. Använd fallbeskrivningarna för att öva er på att mentalisera.
Fallbeskrivning 1
En äldre kvinna på ett äldreboende önskar delta i en aktivitet, men personalen avvisar hennes önskan och säger att hon inte får det för att hon inte klarar av att delta.
Det får kvinnan att känna sig behandlad som ett barn som inte kan ta egna beslut.
Reflektion:
– Vad upplever du när du förstår hur kvinnan känner sig?
– Om det är så att kvinnan faktiskt inte skulle klara av detta, hur kan man utifrån mentalisering uttrycka sig på ett mer respektfullt sätt? Kan man till exempel hjälpa kvinnan att själva komma fram till att hon inte klarar av att delta, istället för att säga nej som till ett barn?
– Reflektera tillsammans om fler sätt att hantera situationen bättre utifrån ett mentaliserande perspektiv.
Fallbeskrivning 2
Personalen har märkt att en man ibland inte minns så bra. Personalen har därför
börjat anta att han inte har koll på saker och börjar därför prata om honom istället för med honom.
Mannen känner sig överkörd eftersom han upplever att hans åsikter och
vilja inte räknas.
Reflektion:
– Vad upplever du när du förstår hur mannen känner sig?
– Vad kan ni som personal göra för att möta mannen utifrån hans olika
förutsättningar vid olika tillfällen? Kan man till exempel hitta ett sätt att se om mannen vid ett visst tillfälle har bra minne eller inte, och därefter välja hur man ska bemöta honom?
– Reflektera tillsammans om fler sätt att hantera situationen bättre utifrån ett mentaliserande perspektiv.
Fallbeskrivning 3
En äldre kvinna kallas ständigt av personalen för ”lilla hjärtat” istället för att tilltalas med sitt riktiga namn.
Kvinnan känner sig förminskad av smeknamnet, vilket
signalerar bristande respekt för hennes vuxna person och erfarenheter.
Reflektion:
– Vad upplever du när du förstår hur kvinnan känner sig?
– Reflektera tillsammans om möjligheten att säkerställa att ni kallar kvinnan och alla boende, med deras tilltalsnamn.
Fallbeskrivning 4
En äldre man påminns ständigt av personalen om sin ålder och begränsningar
istället för att få stöd och uppmuntran att fortsätta göra aktiviteter han gillar.
Det får mannen känna sig nedvärderad och obetydlig
Reflektion:
– Vad upplever du när du förstår hur mannen känner sig?
– Vad kan ni som personal göra för att möta mannen utifrån ett mer respektfullt sätt som gynnar hans mående positivt?
Fallbeskrivning 5
En boende upplever att hennes åsikter ignoreras i beslut som rör hennes egen hälsa och vårdplanering.
Det får kvinnan att känna sig maktlös och uppleva bristande respekt för hennes autonomi och värdighet
Reflektion:
– Vad upplever du när du förstår hur kvinnan känner sig?
– Hur kan ni göra för att kvinnan ska känna sig respektfullt behandlad och att hennes åsikter kring hälsa och vårdplanering räknas?
Avslutande reflektion
- Vad behöver ni göra för att framöver reflektera utifrån ett mentaliserande förhållningssätt i mötet med de boende?
Utveckla rutiner och styrdokument
Ta fram listan över rutiner och styrdokument som behöver ses över. Börja med att prata om de viktigaste. Skriv upp det som ni ska förändra i ett dokument.
Reflektionsfrågor som hjälper er att se över rutiner och styrdokument:
- Vilka av våra rutiner kan oavsiktligt förstärka ålderistiska attityder eller beteenden gentemot de boende?
- Kan vi fråga de boende eller deras anhöriga om det är något i de nuvarande rutinerna som behöver förändras för att stärka känslan av att bli respektfullt bemötta?
- Hur kan vi utforma de rutiner som behöver ändras, till exempel kring måltider,
medicinhantering eller dagliga aktiviteter, så att de bättre främjar värdighet och respekt för de boende?
- Finns det formuleringar i våra styrdokument som oavsiktligt kan ge upphov till
åldersdiskriminering eller nedvärderande attityder? Hur skulle vi kunna omformulera dem för att vara mer inkluderande och respektfulla?
- Kan vi införa ålderism som en punkt på våra arbetsplatsträffar? Kanske en kort punkt på fem minuter där vi går igenom det vi kommit fram till när vi gjort den här utbildningen. Genom att lyfta frågan regelbundet ökar sannolikheten att vi även på sikt även på sikt motverkar ålderism i den dagliga verksamheten.
Vad behöver åtgärdas av annan aktör i organisationen?
Utifrån det ni pratat om är det viktigt att tydliggöra vad arbetsgruppen kan förändra och vad som behöver adresseras till ansvarig chef eller ledning. Detta för att säkerställa att allt ni kommit fram till tas om hand och används för utveckling som kan leda till minskad ålderism hos er.
Reflektion
Fundera utifrån det ni pratat om ifall det är något specifikt som chef eller ledning behöver ta ansvar för. Skriv ned dessa och beskriv gärna vad det handlar om och vad ni tycker behöver göras för att det ska förändras/bli åtgärdat. Bestäm vem som ska framföra dessa synpunkter till rätt person och bestäm hur återkoppling till arbetsgruppen ska göras.
Stötta varandra
Ni har nu en klar bild av vad ni ska göra för att motverka den ålderism som finns på er arbetsplats. Som avslut i den här utbildningen är det viktigt att fundera över hur ni framöver kan stötta varandra och se till att ni i det dagliga arbetet motverkar ålderism. Reflektera över frågorna nedan och skriv gärna upp det ni kommer fram till och sätt upp i personalrummet.
Reflektion
- Hur kan vi gemensamt se till att hålla frågan om ålderism vid liv hos oss, utan att det tar för mycket tid.
- Hur kan ni stötta nya medarbetare så att de får grundläggande kunskap om ålderism och vet att det är ett ämne som är tillåtet att lyfta och reflektera kring?
Nu har ni gått igenom hela utbildningen om ålderism.
Bra jobbat!
