Ålderism i sjukvården är dödlig

Studier och statistik visar att ålderism inom sjukvården är dödlig. I ett jämlikt Sverige år 2022 ska man inte behöva dö en tidig död på grund av institutionell diskriminering i sjukvården. Det är därför ålderism inom sjukvård måste uppdagas, uppmärksammas och utplånas.

Mer än en av fem invånare i Sverige är 65 år eller äldre och befolkningen blir bara äldre och äldre för varje år som går. I svenska sjukvårdssammanhang är begreppet ålderism ovanligt, trots att den är vanligt förekommande och att äldre utgör en betydande andel av patienterna på sjukhus och vårdcentraler.

I tidigare artiklar har vi pratat om ålderismens påverkan på äldres hälsa och de olika typerna av ålderism. Idag ligger fokus på institutionell ålderism i sjukvården.

Statistik och studier om ålderism inom sjukvården visar på allvarliga problem

Det finns mängder med studier som visar hur ålderismens fula ansikte visar sig i sjukvården och vilka konsekvenser den medför för de utsattas hälsa.

I världens hittills största studie om ålderism, utförd av forskare vid Yale School of Public
Health, har man hittat bevis för ålderismens negativa påverkan på hälsan hos äldre
människor. Studien som är utförd i 45 länder och omfattar över 7 miljoner personer, fann att den allvarligaste typen av institutionell ålderism i samtliga länder hittades inom sjukvården.

Smärta, ångest och depression ses som oundvikliga tillstånd hos äldre

I studien undersöktes bland annat sjukvårdspersonal och läkares attityder till äldre patienter, och i 92% av de relevanta studierna fann man ålderistiska tendenser då åkommor som smärta, ångest och depression sågs som oundvikliga tillstånd hos äldre. I vissa fall fann man att sjukvårdspersonalen (omedvetet) såg äldre människor som mindre värda eller mindre viktiga att prioritera än sina yngre motsvarigheter. Detta är ytterst allvarligt då man även fann att denna typ av omedvetet prioriterade och förutfattade meningar gällande symptom ibland ledde till att äldre patienter inte fick den medicinska behandling de var berättigade till, och om de fick behandlingen, var den ofta otillräcklig och inte anpassad efter patientens behov. I 85% av alla relevanta studier hittades bristande tillgång till sjukvård och behandlingar.

Man talar till äldre på ett nedvärderande sätt inom sjukvården

”Ålderism kan uttryckas i vårdmiljöer på både subtila sätt, med infantiliserande språk, eller på mer uppenbara sätt, som att man nekar äldre patienter sjukvård på grund av deras ålder”

Vidare tar studien upp hur något de kallar för “elderspeak” har en stor påverkan på äldres hälsa. Elderspeak innebär att man talar till äldre som om de vore barn och inte förstår, alltså på ett nedvärderande sätt.


”Ålderism kan uttryckas i vårdmiljöer på både subtila sätt, med infantiliserande språk, eller på mer uppenbara sätt, som att man nekar äldre patienter sjukvård på grund av deras ålder”, detta säger Becca Levy, studiens huvudförfattare. Något som ”elderspeak” kanske inte låter som en stor sak, men det spelar stor roll. I en annan studie utförd av APA (American Psychological Association) fann forskare att äldre personer som pratade med på ett nedlåtande sätt, presterade sämre på kognitiva test än sina jämnåriga som inte blivit tilltalade på ett nedlåtande sätt.

Studien visar att ålderism i sjukvården skördar liv

Becca Levys kommer till slut fram till att ålderism i samhället (alltså inte endast institutionell ålderism inom sjukvården) förkortar drabbades liv med ett genomsnitt på 7.5 år. Det går med säkerhet att säga att ålderismen inom sjukvården drar sitt strå till stacken.

Ålderism i sjukvården leder många gånger till underbehandling

När man talar om ålderism inom hälso och sjukvården brukar man tala om under- och överbehandling, alltså att man antingen får undermålig behandling eller att man överbehandlas. Ett viktigt exempel på underbehandling i sjukvården hittar vi i en studie om högrisk-prostatacancer utförd vid Lunds Universitet av Ola Bratt, som är docent i urologi. Studien visar att män mellan 70 och 80 år som har en högrisk-prostatacancer ofta underbehandlas. Prostatacancer av högrisktyp leder ofta till döden inom tio år om individen inte botas med operation eller strålbehandling. Operation och strålbehandling är därför rekommenderade i de nationella riktlinjerna. Däremot är det så att om individens förväntade kvarvarande livstid är kortare än fem år, även om den skulle botas från prostatacancern, är det istället hormonbehandling som rekommenderas.

Hormonbehandling brukar oftast bromsa cancern, och individen dör i slutändan ofta av andra orsaker. Studien kunde genom att analysera information från flera nationella register, bland annat om övriga sjukdomar, beräkna den förväntade kvarvarande livstid som de 19 000 männen hade haft, om de hade botats från den dödliga cancern. Resultaten visade att användningen av operation och strålbehandling överensstämde med nationella riktlinjer för män under 70 år, däremot fick många friska (för övrigt) män i åldern 70-80 år inte den rekommenderade behandlingen, trots en lång förväntad återstående livstid. Studien visar dessutom att det är mycket stora skillnader mellan länen när det kommer till vilken behandling patienter fick. För en 70-åring som enligt SCB:s statistik om medellivslängd har mellan 15-20 år kvar att leva är detta skamligt och fullständigt oacceptabelt.

Vidare är det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ofördelaktigt av sjukvården att
underbehandla patienter, då en undermålig eller felaktig behandling nästan alltid leder till att det blir dyrare än om rätt behandling ges med en gång. Detta leder oss till en annan viktig och relativt oomtalad konsekvens av ålderism i sjukvården, nämligen dess kostnader.

Ålderism i sjukvården är dyrt för samhället

Ålderism är inte bara diskriminerande, det är även dyrt. I Sverige saknas utförlig statistik som kopplar samman utökade kostnader och ålderism, även om en del statistik kan visa på ett samband. Intressanta studier har dock utförts i andra västerländska länder, och eftersom utvecklingen av ålderism i västvärlden är relativt jämn (FN), kan man titta på utländsk statistik och anta att kostnaderna och konsekvenserna är förhållandevis liknande i Sverige.

En Amerikansk studie från 2019 publicerad i The Gerontologist kunde sätta en siffra på kostnaderna av ålderism och den siffran landade på 63 miljarder dollar per år. Studien tittade på de åtta dyraste vårdtillstånden för personer 60 år och äldre – vilka är (både i USA och i Sverige) hjärt-kärlsjukdomar, kroniska luftvägssjukdomar, muskel- och skelettsjukdomar, skador, diabetes, behandling av rökning, psykiska störningar och andra icke-smittsamma sjukdomar.

Forskare fann även att dessa åtta hälsotillstånd var vanligare i gruppen som upplevde mest ålderism, och uppskattade att mer än 17 miljoner fall av dessa sjukdomstillstånd i USA, kunde tillskrivas de skadliga stereotyperna om ålder. Med forskning om effekterna av ålderism i åtanke, jämförde studien sjukvårdskostnaderna för personer som upplevde högre nivåer av ålderism och de som upplevde lägre nivåer, och kom därefter fram till siffran 63 miljarder dollar.

Dock är det viktigt att ha i åtanke här att denna siffra utgörs inte enbart av ålderism inom sjukvården, såsom undermåliga behandlingar och dyra sjukvårdskostnader som följd, utan siffran visar på sjukvårdskostnaderna ålderism i samhället medför. Det går med säkerhet att säga att ålderismen inom sjukvården är en stor bidragande faktor till samhällets höga sjukvårdskostnader.

Ålderism i sjukvården bidrar till social exkludering och psykisk ohälsa

Ålderism i sjukvården bidrar till social exkludering och psykisk ohälsa, även detta visar
studien utförd av Becca Levy vid Yale University i USA. Studien kopplar samman ålderism i sjukvården, psykisk ohälsa och social exkludering. Resonemanget som bygger på statistikens siffror menar att den särbehandling och diskriminering äldre utsätts för i samhället, men speciellt inom sjukvården, leder till en försämrad självkänsla, ökad stress och en allmänt ökad psykisk ohälsa.

Vidare menar studien att diskriminering ofta leder till social exkludering, både på grund av diskrimineringen i sig, men även då de utsatta har en tendens att isolera sig själva. Känslor som hopplöshet och skam uppstår lätt då man vänder sig till sjukvården och bemöts med institutionaliserad diskriminering och detta förstärks av att man inte sällan har någon annan än just sjukvården att vända sig till och det är en verksamhet man tidigare i livet har kunnat förlita sig på.

Sammanfattning

● Ålderism i sjukvården är dödligt – en studie fann att ålderism i samhället och i
sjukvården förkortar drabbades liv med i genomsnitt 7.5 år.
● Ålderism i sjukvården är dyr – i USA kostar ålderismen i sjukvården landet 63
miljarder dollar om året.
● Ålderism leder till social exkludering och psykisk ohälsa – Sjukvården och
sjukvårdspersonal och deras bemötande är i många äldre människors liv en central del
av vardagen och det sociala skyddsnätet, och när samhällets diskriminering och
ålderism letar sig ända in en av vardagens trygghetspunkter blir konsekvenserna än
mer påtagliga.

Läs mer om hur ålderism påverkar äldres hälsa och folkhälsan

Vad ska samhället göra?

Vad kan man göra för att motverka ålderism i samhället och inom sjukvården?
WHO menar att det finns tre sätt att bekämpa ålderism och dessa tre handlar om att utbilda
allmänheten, att samarbeta mellan åldersgrupper för långvarig förändring och att lagstifta mot
diskriminering. Denna bekämpning av ålderism gäller även för den ålderism som finns i
sjukvården.

Lösningarna omfattar:

● Utbildning för att motverka fördomar och stereotyper och öka medvetenheten
om konsekvenserna av ålderism och att ålderism ska erkännas som en
diskrimineringsform
● Insatser som skapar samarbete och empati mellan åldersgrupper
● Lag- och policyförändringar vilka ska minska ojämlikhet och diskriminering

Detta kräver engagemang från regeringar och institutioner, eftersom de har de största
möjligheterna att snabbt skapa förändring i samhället.

Detta kan du göra för att hjälpa till:

● Bli medveten om ålderism: Reflektera över hur ålderism formar dina egna
tankar, känslor och livserfarenheter.
● Lära dig om ålderism: Lära dig hur ålderism påverkar andra genom att lyssna
på utsattas erfarenheter, läsa böcker och forska.
● Utveckla färdigheter, lär dig om och öva på att främja dina färdigheter, som att
veta när du ska stå upp för en medmänniska.
● Vidta åtgärder: Utmana ålderistiska skämt och tala ut mot åldersdiskriminering,
i den mån du kan.

Vi lever i en värld där folk blir äldre och äldre, och i takt med att vi alla åldras är ålderism en oundviklig form av diskriminering som väntar var och en i framtiden. Det är därför som ålderismens utrotande ligger i allas bästa intresse. Utbildning, förståelse, samarbete mellan åldersgrupper och policyförändringar är nödvändiga åtgärder för att kunna åstadkomma varaktig förändring.

---

Källförteckning:
https://www.lu.se/artikel/aldre-man-med-allvarlig-prostatacancer-underbehandlas
https://psycnet.apa.org/home
https://seniorbloggarna.com/2015/04/02/oacceptabel-alderism-inom-sjukvarden-och-soc
ialforsakringen/
https://www.nytimes.com/2022/04/23/health/ageism-levy-elderly.html
https://news.yale.edu/2020/01/15/harmful-effects-ageism-older-persons-health-found-45-cou
ntries