Ålderism i arbetslivet – Hur är synen på senior arbetskraft i Sverige?

Dela gärna...

Hur är attityden till senior arbetskraft? Är ålderism i arbetslivet ett problem? För många har tiden man arbetat varit stimulerande och givande och rent generellt är det hälsobringande att arbeta, men hur ser det ut i samhället idag? Ges de äldre en möjlighet att fortsätta arbeta även efter ”pensionsåldern” och tar arbetsmarknaden tillvara på erfarenheten och kunskapen som våra äldre samlat på sig?

Ålderism i arbetslivet - Hur är synen på senior arbetskraft i Sverige

Arbetet en del av ens identitet

Många i 40- och 50-tals generationen har varit pensionärer ett tag och har börjat inse, särskilt i samband med coronapandemin, att det inte är så kul att bli sedd som en andra rangens medborgare.

Horace Engdal skriver exempelvis ”Pensioneringen liknar flyktingtillvaron: att säga farväl till hoppet om att någonsin återfå den respekt och betydelse man ägde i en tidigare verklighet.”

Fredrik Reinfeldt skriver ”För många har yrket blivit den egna identiteten. Jag är lärare, sjuksköterska eller polis. Slutar jag mitt jobb är det oklart för mig vem jag i så fall är”.

Många välkomnar så klart pensioneringen, men man borde i större utsträckning få välja när man vill kliva av, istället för att samhället drar en gräns där man anses vara passé.

Svenskarna lever allt längre

Under 2020 var det 1563 personer som fyllde 100 år och av dem som föds idag beräknas hälften kunna fira sin 100-årsdag. I det perspektivet känns det idag lite extremt att en 50-åring i arbetslivet ofta ses som för gammal, särskilt som 70 ibland kallas det nya 50. Det känns till och med extremt att tvingas gå i pension vid 67.

Statistik från SCB

  • Antalet personer i åldrarna 65–79 år har ökat de senaste åren. Kullarnas storlek och den minskande dödligheten är två förklaringsfaktorer. (Sveriges framtida befolkning 2018-2070, SCB 2018)
  • År 2028 kommer det att finnas 309 000 fler som är 65 år och äldre jämfört med idag, och vi passerar 11 miljoner i befolkningen. (SCB 2018)
  • Personer i åldern 80+ har ökat i antal och procentuellt sett mest. År 1970 var det färre än 200 000 i åldersgruppen, 2017 var de drygt 500 000, en ökning med 150 procent. (Sveriges framtida befolkning 2018-2070, SCB 2018)
  • År 2028 beräknas antalet 80+ vara 255 000 fler än idag, en ökning med 50 procent. (SCB 2018)
  • Antalet 80+ förväntas vara en miljon i slutet av 2040-talet. Åldersgruppen beräknas fortsätta öka och vara nära 1,3 miljoner runt 2070. (SCB 2018)

Vi är friskare än någonsin

Svenska pensionärer är de friskaste i Europa men det hindrar inte att World Value Survey 2010 – 2040 larmar om att äldre i Sverige har en särskilt låg status. Frågan är om 40- och 50-talisterna som kallades ”köttberget”, som gick i Vietnamdemonstrationer på sjuttiotalet, drev igenom kvinnornas frigörelse och erövrade arbetsmarknaden ska finna sig i att behandlas nedsättande och kallas för ”proppen Orvar” och blir osynliggjorda i media, förutom när Paul McCartney, Rolling Stones eller ABBA kommer till sta’n.

Fler äldre sysselsatta

  • Antalet sysselsatta 65–74-åringar har sedan 2001 ökat från 70 000 till nästan 200 000 personer 2018
  • Under 2001 var knappt 10 procent av 65–74-åringarna sysselsatta. 2018 var andelen 17 procent.

Att andelen sysselsatta i den här gruppen ökar får ses som positivt. En del i den här ökningen får väl tillskrivas de bemanningsföretag som specialiserat sig på senior arbetskraft och som ökat i antal på senare år. Dessa bemanningsföretag ger äldre en möjlighet att fortsätta jobba och hitta ett socialt sammanhang. Det är främst trädgårdsskötsel och hantverksjobb som erbjuds.

Dock verkar inte attityden mot äldre i arbetslivet ha samma positiva trend.

Åldersdiskriminering och ålderism i arbetslivet

I Sverige är hög ålder – d v s över 50 något negativt på arbetsmarknaden, medan i exempelvis i USA är man inte alls så fokuserad vid ålder. I Sverige är man sin ålder, medan i USA står ålder för erfarenhet och personlighet, något positivt. Jämför exempelvis nyhetsankare i Sverige och i USA eller  England.

När sex public service-företag gjorde en undersökning av hur och när äldre syns i rutan blev resultatet för SvT inte särskilt hedrande. Bara två procent av personer som syns i rutan på bästa sändningstid var över 65 år trots att denna kategori utgör över 20 procent av befolkningen. Åldrande i vårt land har så lite med positiva förtecken att göra och står i stark kontrast till – att vara behövd och ha en tydlig roll, en funktion och en meningsfull tillvaro.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) gjorde en stor undersökning där man ställde frågan ”Påverkar arbetssökandes ålder och kön chansen att få svar på jobbansökan” och man kom fram till att chansen att gå vidare i processen faller kraftigt redan vid 40-årsåldern och att sannolikheten att bli kontaktad faller snabbare med åldern för kvinnor än män.

Erfarenhet är en nationell tillgång

I Danmark tog Folketinget bort den bortre gränsen på arbetsmarknaden – egentligen befängt att hindra folk från att arbeta, så nu får danskarna alltså jobba så länge de vill. I Finland har man EU:s äldsta arbetskraft. Man antog redan 1998 ett program där den uttalade ambitionen var att få folk att jobba längre. Man både ville och behövde den äldre generationen i arbete. Mottot för programmet var ”Erfarenhet är en nationell tillgång”.

Exempel på ålderism i arbetslivet

Några exempel på ålderism på arbetsplatsen och i samhället är:

  • Man vägrar att anställa personer över en viss ålder
  • Man frågar efter en persons ålder på en anställningsintervju, trots att det inte är relevant för arbetet
  • Man skapar eller upprätthåller policys som orättvist gynnar en åldersgrupp framför en annan
  • Man ser äldre människor som okunniga, mindre produktiva eller mindre anpassningsbara

Ålderism i arbetslivet kan vara farligare för hälsan än både rasism och sexism

Delegationen för senior arbetskraft slår bland annat fast  (2021) att Sverige är ett av de mest ålderistiska länder i världen och att synen på senior arbetskraft är otidsenlig. I Sverige var man också sena med att stifta en lag om åldersdiskriminering, och i det sammanhanget startades Diskrimineringsombudsmannan år 2009. Man har fått ta emot över 1 200 anmälningar men ytterst få har lett till prövning och ännu färre till fällande dom.

Skillnad på åldersdiskriminering och ålderism

Det är skillnad på åldersdiskriminering och ålderism. Åldersdiskriminering är förbjudet i lagen, ålderism betyder stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder och är inte alltid så enkelt att sätta fingret på. Det har mer med en godtycklig uteslutningsmekanism att göra, man kallas inte längre till möten eller utbildning, man blir bortvald eller förminskad på grund av ålder, ett slags mobbing.

Man reagerar instinktivt på den här typen av utpekande som det är svårt att sätta ord på och som det är svårt att ifrågasätta eller prata med någon om, trots att det gör ont. Man kan bli förvirrad och undra vad det var som hände, många blir deprimerade. Det skaver att vara en NObody fylld av kunskap och kompetens som ingen frågar efter. Den här typen av försåtlig uteslutning ur en gemenskap gör att många blir sjuka, somliga repar sig, men andra går mot en för tidig död.

Ålderism kan leda till kraftigt försämrad hälsa.

Linköpings universitet har tillsammans med ett trettiotal europeiska universitet tittat på vad ålderism och känslan av att vara bortvald gör med människan och resultatet är nedslående. Ålderism är så allvarlig för den som utsätts för den att det kan leda till kraftigt försämrad hälsa, både fysiskt och psykiskt. Personer över 50 som upplevt särbehandling på grund av ålder mådde i många fall så dåligt att forskarna kunde konstatera hjärt- och kärlsjukdomar och några fall av depressioner som lett till självmord.

Läs gärna vår artikel om Hur ålderism påverkar äldres hälsa och folkhälsan

Att höra till, är ett centralt behov för de flesta av oss. Förlorar man sin tillhörighet, sitt sammanhang, är det lätt att tappa fotfästet och känna oro för sin framtid.

Pensionärer är ju inte en homogen grupp och många hittar nya verksamheter att ägna sig åt förutom eventuell trädgård eller barnbarn. Det är exempelvis så att den största grupp som startar fåmansbolag är pensionärer, och många hoppar in som vikarier i sitt gamla yrke.

Summering

För att summera, låt oss kortfattat försöka besvara frågorna i artikelns ingress;
Hur är attityden till senior arbetskraft? Är ålderism i arbetslivet ett problem? Ges de äldre en möjlighet att fortsätta arbeta även efter ”pensionsåldern” och tar arbetsmarknaden tillvara på erfarenheten och kunskapen som våra äldre samlat på sig?

Fler möjligheter öppnas upp för äldre i arbetslivet, men efterfrågan spänner över ett fåtal kunskapsområden. En generell ändrad attityd är vi än så länge en lång bit ifrån, men förhoppningsvis inser vi svenskar, likt våra finländska grannar att ”Erfarenhet är en nationell tillgång” och på ett tydligt sätt väljer att inkludera även äldre i arbetslivet. Alarmerande är hur ålderism i arbetslivet och rent generellt i samhället påverkar hälsan negativt hos våra äldre.


Källförteckning

https://www.pce.uw.edu/news-features/articles/ways-combat-ageism-workplace

https://hbr.org/2016/06/older-workers-need-to-stop-believing-stereotypes-about-themselves

https://www.ageism.org/ageism-in-the-workplace/

https://psycnet.apa.org/record/2002-02292-006

Läs mer: Vad är ålderism
Läs mer: Ålderism inom sjukvården
Läs Senior Arbetskrafts rapport "Att arbeta till 75 - en bra början"
Dela gärna...

Lämna en kommentar