Hur är synen på äldre i olika länder? Vad kan vi lära av Japan?

Synen på äldre i olika länder varierar, men tyvärr förekommer ålderism och åldersdiskriminering i alla länder och kulturer världen över. Denna systematiska diskriminering riktad mot äldre människor, som är i många länder den ledande orsaken till psykisk ohälsa hos äldre och kostar samhället stora mängder pengar i utebliven arbetskraft och sjukvård och är enligt studier en av de få samhällsaccepterade formerna av diskriminering.

I denna artikel ska vi titta på ålderism i olika länder, men framförallt i Japan, som utsetts till det land i världen med minst åldersdiskriminering. Vad gör Japan annorlunda, finns det en koppling mellan deras höga medellivslängd och en låg ålderism och vad kan vi lära oss av Japan?

Ålderism i Japan – synen på äldre i olika länder

Ålderism går att hitta i alla länder och i alla kulturer, däremot kan vissa kulturella skillnader i en del länder minska ålderismens utbreddhet och konsekvenser. Japan är därför ett intressant land att titta på när det kommer till ålderism och åldersdiskriminering.

Det är det land i världen som har högst förväntad medellivslängd på 84,6 år, näst äldst befolkning med 29% av befolkningen som är över 65 år och har även den snabbast åldrande befolkningen.

Ålderism förekommer likväl i Japan som i alla andra länder i världen, men kulturen som främjar respekt mot äldre har gjort landet, tillsammans med sina grannländer Kina och Sydkorea, till ett av de länderna i världen med minst åldersdiskriminering. Många frågar sig varför det främst är dessa tre grannländer som ligger högst upp på listan av länder med minst ålderism och här är åsikterna delade.

Respekten för äldre en grundpelare i samhället

Japan, Kina och Sydkorea är tre grannländer, allihop med unika kök, traditioner och politik, men som när det kommer till kultur är relativt lika i en aspekt, där stor och djup respekt mot sina äldre är en grundpelare i alla tre kulturer. Många pekar på att respekten för äldre som den ledande faktorn till den mindre förekommande åldersdiskrimineringen i Japan.

I Japan finns en tydlig social hierarki baserad på ålder och den japanska kulturen bygger i grunden på respekt för äldre. Från mycket ung ålder lär sig japaner att behandla äldre familjemedlemmar och främlingar med respekt. Man ser i regel inte ner på sina äldre, som hjälplösa eller omoderna, utan man ser istället upp till dem, deras livserfarenhet och den visdom som kommit med åren.

Det finns många traditioner och seder i den japanska kulturen som är utformade för att visa respekt för äldre. Bland annat är det vid matbordet alltid den äldsta personen som serveras först, det är alltid den yngre personen som bugar först och det är alltid den äldre personen man går till för att fråga om lov eller råd om livet. Dessutom är det vanligt, även om mindre nu än förr, att äldreomsorg stannar inom familjen och att mor- och farföräldrar lever tillsammans med barnen när de blivit för gamla för att bekvämt kunna ta hand om ett eget hushåll.

Det finns även en hel del av det japanska språket ämnad för att visa respekt för äldre personer, den kallas “keigo” och används i alla tillfällen där en yngre person talar till en äldre. Det är även vanligt att med regelbundna mellanrum hålla ritualer för att minnas och hylla sina förfäder, och dessa leds alltid av de äldsta i familjen. Det finns till och med en dag kallad “Respect For The Aged Day” som är ämnad att hylla äldre människor och deras visdom.

Erfarenhet ses som en resurs i arbetslivet

Även om de sociala aspekter som nämnts hittills gör stor skillnad för vardagsålderismen är det när man tittar på institutionell ålderism som Japan verkligen utmärker sig. Samma normer som gäller i den privata sfären gäller även på arbetsplatsen och det är mycket vanligt för äldre personer i Japan att fortsätta arbeta kvar på sina arbetsplatser även efter pensionsålder.

En variation i ålder på arbetsplatser är något som prioriteras och erfarenhet värderas högt, vilket skapar en inkluderande och behaglig stämning för såväl de äldre som de yngre att kunna fortsätta arbeta i. De äldre arbetarna uppskattas för sin erfarenhet och får en chans att lära upp nya arbetare, snarare än att bli utbytta direkt efter pensionsålder, vilket är något som många äldre vittnar om i västvärlden.

Även om det inte finns någon direkt lag i Japan som förbjuder åldersdiskriminering i samhället eller på arbetsplatsen, finns det oskrivna sociala normer som fördömer all form av respektlöshet mot äldre och som en följd av finns det förhållandevis mycket få rapporter kring åldersdiskriminering i Japan.

Normen att man låter den äldre generationen lära den yngre är något som enligt Forbes är både samhällsnyttigt och som hjälper till att skapa ett samhälle där åldersdiskriminering inte tillåts ta plats. I ett land med en stor äldre befolkning och snabbt åldrande befolkning, har Japan tagit ett stort steg i rätt riktning och resten av världen kan ta stor lärdom av landet.

Vad kan vi lära oss av Japan?

Världen, och inte minst Sverige, kan lära sig mycket av Japan, speciellt när det kommer till respekt för äldre, både kulturellt i sociala sammanhang, men kanske främst när det kommer till att värdesätta äldres erfarenhet i arbetssammanhang.

Vardagsålderism är en av de ledande orsakerna till psykisk ohälsa hos äldre i stora delar av västvärlden och de som drabbats vittnar ofta om att det beror på social exkludering, isolering och en känsla av värdelöshet ju äldre man blir. Här skulle den japanska inställningen med respekt för äldres livserfarenhet kunna göra stor skillnad. Det är trots allt de äldre generationerna som byggt upp samhället vi lever i, så attityden “yngre vet bättre” som råder nu, är lika nonchalant och felaktig som den är skadlig. Vi behöver utnyttja den kunskap som redan finns i samhället, och detsamma gäller naturligtvis på arbetsplatser, där vi definitivt kan lära oss av Japan.

I en åldrande värld är det ohållbart att se på äldre människor som en otillräcklig arbetskraft och pensionsåldern som något slags “bäst före datum”. Det är exkluderande och skadligt för äldres välmående då en högre sysselsättning i hög ålder är kopplad till en bättre fysisk och psykisk hälsa, men också både dumt och dyrt för samhället.

Det är inte ovanligt att äldre i arbetssammanhang i Sverige och stora delar av västvärlden ses som mindre produktiva och mindre anpassningsbara, men undersökningar och statistik visar att äldre i stor utsträckning har samma vilja och förmåga att lära sig nya saker som unga. Därför behöver vi ändra inställningen till äldre och deras del i arbetsplatsens utveckling och lära oss av och tillsammans med den äldre generationen och där kan Japan vara ett strålande exempel att inspireras av.

Finns det en koppling mellan låg ålderism och Japans höga medellivslängd?

Svaret här är både ja och nej. Japan har mycket som talar för en ökad allmän hälsa och mycket som talar mot det. Å ena sidan är Japan ett av länderna i världen med minst andel överviktig befolkning och övervikt är starkt kopplad till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och ofta en tidig död.

Läkarvetenskapen finner en koppling mellan Japans låga övervikt och den mycket näringsrika japanska kosten och en lång förväntad medellivslängd. Den japanska kosten innehåller väldigt lite socker, fett och rött kött och består främst av fisk, grönsaker, sojaprodukter och ris. Detta kombinerat med ett samhälle som värderar och respekterar äldre kan tänkas vara hemligheten bakom Japanernas långa liv.

Å andra sidan har Japan en mycket hög psykisk ohälsa, hög social isolering och en av de högsta självmordsnivåerna i världen, samtidigt som landet hamnar i topp 30 i världen när det kommer till rökning och alkoholkonsumtion. Det ena utesluter dock inte det andra, och även om kosten kanske är den främsta anledningen till japanernas långa liv, går det inte att utesluta äldres inkludering och prioriteringen av dessa som en bidragande faktor. Studier visar faktiskt på en koppling mellan ålderism och en för tidig död, så att anta motsatsen till det skulle leda till ett längre liv är inte orimligt.

---

Källförteckning:

https://sites.middlebury.edu/japn210abouniayahayamiddlebury/2018/10/26/japanese-culture-a
nd-respect/#:~:text=When%20speaking%20with%20elders%2C%20they,that%20others%20t
hat%20to%20them.

https://en.wikipedia.org/wiki/Tobacco_consumption_by_country

https://observatoireprevention.org/en/2021/03/09/why-do-the-japanese-have-the-highest-life-expectancy-in-the-world/

https://www.govexec.com/workforce/2020/12/which-countries-have-most-ageism/170446/

https://link.springer.com/article/10.1057/palgrave.gpp.2510051

https://medium.com/perceive-more/japan-will-have-no-more-workers-by-the-year-2100-4ae19132e67b

https://theculturetrip.com/asia/japan/articles/how-to-spend-respect-for-the-aged-day/

https://www.ageist.com/culture/japan-age-doesnt-seem-to-matter/

https://www.statista.com/statistics/264729/countries-with-the-largest-percentage-of-total-pop
ulation-over-65-years/#:~:text=Countries%20with%20the%20largest%20percentage%20of%
20total%20population%20over%2065%20years%202022&text=In%202022%2C%20Monac
o%20was%20the,of%20Japanese%20being%20over%2065.

https://www.everyagecounts.org.au/does_ageism_exist_in_all_cultures

Läs mer: Vad är ålderism

Läs mer: Hur är det att vara äldre i Sverige?

Läs mer: Ålderism i arbetslivet - Synen på senior arbetskraft

Läs mer: Hur ålderismen påverkar äldres hälsa och folkhälsan